Dagens skogspromenad fylldes av strålande solsken, fågelkvitter och en spirande natur. Så ljuvligt!
Vår fyrbenta familjemedlem var som vanligt lycklig över att få springa fritt, men nu stannade han vid den plats där vi brukar vika av från stigen och ta en fikapaus. När det varit lite varmare än nu. Han tyckte förstås att vi skulle haft rygga med mellis med oss. Och snart blir det nog premiär...
Idag skulle vi också få vår telefonlinje fixad för samtal. Igår hade "dosan" hämtats och det visade sig att den var fungerade hos stadsnätet. Nu skulle man testa och byta port! Så skulle vi få den ordnad och tillbakakopplad idag kl 14. Vid 16-snåret ringde jag och undrade om de glömt oss. Vilket var fallet. Grabben kom förbi vid 17 berättade att han fått ett akutfall. Det var ju inte vi. Vi var bara normalfall. På min fråga varför han inte ringde och meddelade oss blev svaret: Jag kan ju inte gå omkring med alla kundernas telefonnummer! Såna bitande argument orkar jag inte ens besvara. Jag ville ju ha telefonen fixad - utan att först servera en rak höger.
Nu går det att ringa oss igen.
Och vi kan ringa ut.
Kloka dottern säger att det sprakar i luren. Jag hörde ingenting dock.
Men när jag pratat med henne cirka fem minuter så bröts samtalet.
Två gånger.
Nån tycker vi pratar för länge.
Nån som vill bestämma över våra samtal.
Tänk om det bor en alien i fiberoptiken?
Som plötsligt säger att han vill ringa hem!!!
Imorron blir det en tur till den stora trädgårdsmässan med min Inga som välkommet sällskap.
Då ska här insupas både vår och sommar - det är väl lika bra att passa på!
0 kommentarer:
Skicka en kommentar