En helt vanlig sommarmåndag

...vår finniga tonåring Alfonz

...i trotsåldern "kan själv" - Tea

...min allrasom bästaste gubbe -läser om ev ny ytterdörr.

och en av många plantor svarta stockrosor, otroligt
vackra trots den faluröda bakgrunden!

Nu har vi startat arbetet med att möblera om bland
växter och rabatter. Gäller att ta dom när man är
helt säker på sorten. Vill inte riskera att persiljan
blir växande runt dammen...
Närå, det kan nog vara charmigt, men det är för långt
från spisen...

Jag älskar verkligen dessa fantastiska sommarkvällar
- ljumma, solstrimmor, färgerna blir plötsligt så
intensiva och skogen ser ut som på ett vykort.
Hästarna gnäggar, hundarna leker på gräsmattan.
Tycker vi bor i en sagolik idyll! Men nåt saknas!
Var är dom baskade hönsen?

Inte en söndag som alla andra

Det här är Anna. Yngsta dotter till kloka dotterns svåger.
Mao kusin till kloka dotterns söner. Vi har varit på kloka
dotterns sommarviste för att fira hennes tvåa Tobias (kom
på bild i annan kamera) som fyller 12 idag och

sonsonen Simon som fyller 17 år imorron. Åren går!!!
Stor familjesamling med flera familjer och generationer.
Tio ungar och åtta vuxna. Härligt!

Tea blev flitigt uppvakad av sondottern Emma (14)som älskar
hundar och barn.

Och här har Emma kloka dotterns trea Melker (3m)i famnen.

Upptagne sonen (47)tog sig också tid med Tea. Hon charmar
alla!

Och så här gör matte(63) när hon diskar liten Tea...

Och här är domare, uppfödare Tina Nordgren och Alfonz
the aussie - Best in Show bland juniorerna. STOORT!

...och visst är han läcker vår lilla kille! Och vi är så stolta
trots att vi inte har minsta del i hans storhet. Nähä, det
är verkligen all ära till mormor Tina. Och ett stort tack
till min Inga som tog ansvaret för frakten! Och ger oss
ovärderliga råd och dåd. Pussgurka!

Vi hämtade Alfonz på kvällen och jag tror han tyckte det
var rätt ok att åka hem nu! Och matte får tillbaka sin
fotvärmare!

Ingen vanlig söndag för oss, men så ovanligt levande och
givande med barn, djur, familjesamlingar, vänner,
helt enkelt allt som gör livet till en förmögenhet!

Alfonz the aussie - the winner who took it all!

...han kom, han sågs, han segrade!'
Tro´t eller ej, men grabben sopade banan med sina med-
tävlare och blev bästa junior.
Så fort han kommer hem får vi ta bilder på rosetten!

För grabbsen borde det heta nåt annat än rosett -
krokett, kravatt, rokett - kanske krustad?

Spelar ingen roll - vi toklängtar efter vår lejonkung oavsett
om han hemför troféer eller inte, men klart man är stolt!
Tack mormor Tina och 08-mormor Inga, you´re simply the best!

Alfonz the aussie on tour!

Nä, man får inte gå och älta oförrätter, sånt drabbar bara en själv. Det säger jag varje gång nån dag efter att man tvingats till stupstocken av vissa företags "kundservice". I alla fall har Felia ännu inte fått tillbaka sitt felaktiga modem. Och jag har heller inte bytt ut det eftersom det nu fungerar igen. Och tänk om (hemska tanke) det skulle bli fel igen bara för att jag byter! Dom får nog ringa och efterlysa det...

Annars är jag Alfonz-änka just nu. Alfonz blev hämtad av min Inga på förmiddagen. Fvb till Karlstad där mormor Tina ska visa upp Alfonz och några av hans tidigare flockmedlemmar. Han hade visat mer än önskat intresse för en av flickorna, som nu var riktigt sur på honom. Men är man bara 9 månader så måste man ju lära sig hur det går till i livets skola. Och jyckarna kan ju bara välja på "learning by doing"!
Och här hemma är det sååååååååå tomt utan honom. Lilla Tea har aldrig varit så stilla och tycker nog att matte är skittråkig som inte gör en mexico-knäpp (i 180) runt buskarna i trädgården.

Men vi har fått ta promenader på tu man hand så hon lär sig att gå i koppel. Och det är faktiskt enklare när inte Alfonz är med och "bestämmer takten".

Men hur det går att sova inatt utan min finniga tonåring får vi väl se -
återkommer med rapport och förhoppningsvis bilder...

Felia FY SKÄMS!

...och när vi kom till Feliabutiken i Södertälje öste regnet ner. Såklart. Och alla hundägare vet hur mycket tålamod valpar har i en bur i bilen när åkandet tar för lång tid. Och vi hade först svårt att hitta, sedan ännu svårare med parkering. Maken stannar i bilen och moi springer i regnet in i butiken.
Förklarar mitt ärende. Då säger karln: DU SKULLE HA TAGIT MED DIG DET FELAKTIGA MODEMET!!!. Vi lämnar inte ut det annars. Det var heller ingen som upplyste om. Trots att jag ringde i förväg för att kolla att modemen fanns i lager.
Då hotade jag med att ställa till en scen i affären så dom skulle bli tvungna att stänga pga rasrisk.
Så fick jag med mig modemet hem. Men med löfte om att lämna in det felaktiga (?) under veckan. Annars får butiken inget nytt.
SÅNT ÄR DOM NOGA MED, men arma hetsade och prövade kunder kan gott ha det. Dom ska bara betala och hålla tyst. U P P RO R!

Och Canal Digital hade haft fel på sin fakturering och nu står det på mitt kundkort (?) att jag vid upprepade tillfällen försökt få en adresslapp för retur av hyrboxen. Och att lappen hade skickats den 17/7.

Kan jag hota tillbaka med vite på 2500:- för att dom gör livet surt för mig och familjen? "Hustrun har haft flera allvarliga ilskanfall och som make kräver jag ersättning för sveda och värk"...

Ska nog sätta detta i system, med motkrav alltså. Huka er för nu laddar jag med skarp ammunition!

...och apropå tokfel

...har en fäbless för nya handdukar när jag får nytt badrum - för att det oftast har andra färger på kakel odyl. Vännerna säger (inte utan ironi) "Eva-ton-i-ton". Visst, det bjussar jag på, men jag vill gå in i mitt badrum och känna att färgerna stämmer, liksom i övriga hemmet. Du ska ha vackert, tillgång till spännande lektyr eller korsord när du sitter på din toastol!
Nu föll valet på mörkblått eftersom golvklinkern är gråblå. Snyggt!
Handlade en uppsättning badlakan och mindre handdukar på Jysk. Antalet räckte inte och jag frågade först om de kom in igen.
Jaara, blev svaret och jag handlade första omgången glad i hågen.
Ringde dit och förvissade mig om att desamma kommit in på nytt en vecka senare.
Jaara, säger tjejen och vi drar till Södertälje.
Näe, säger hon nu, dom var inte med i leveransen.
Frågar om andra Jysk-affärer kan ha.
Hon kollar på Kungens Kurva.
Näe, säger hon, dom har utgått, finns inte ens med i datan.
Besviken åker jag hem för att packa ihop den första omgången för att lämna tillbaka.
Så åkte vi till Nyköping idag. Där finns en Jysk-affär.
Går in och upptäcker MINA BADLAKAN! Plockar raskt på mig ett antal och går till kassan.
Berättar för tjejen vilke tur jag hade eftersom dom nu har utgått.
Näe, säger hon, det har dom inte. Dom kommer in så fort det tar slut i butikerna. Väldigt populära och mycket bra frotté.
Nu har vi tre uppsättningar mörkblå badlakan, hand-handdukar och gästhanddukar.
Nån som behöver turkosa?

Sen har vi också Canal Digital. Svarar varken på mejl eller i telefon. För när det gått 10 minuter lägger jag på. Dom talar inte om vilket "tur"-nummer jag har så man kan sitta i timmar.
Hade sagt upp vårt gamla abonnemang per sista juli.
Nu fick jag en faktura på boxhyra - för augusti. Och boxen ska dom ha i retur mot vite av 2500:- (tvåtusenfemhundrakronor) och har nu bett om adressen tre gånger. Dom lovar skicka en adresslapp...
Första gången var för 1,5 månad sedan!

Men hörrni alla misshandlade kunder - NÄR STARTAR UPPRORET?

Felia, felia, felia, felia, felia, felia, felia, felia, felia...

Tro´t eller ej men vi hade en teknisk påhälsning av Felia igen. Plötsligt fungerade varken bredband eller telefoni. Ringa 90200, prata med elektronikrösten, knappa rätt knappar, nr 16 i kön, och så är det med ens en livs levande människa där. Som ber mig dra in och ur sladdar, jack,kablar, remota och fixa.
- Nähä, säger människan, det är nog modemet det är fel på. Åk till närmaste stad till en Feliabutik och skaffa ett nytt modem.
Jag ringer Feliabutiken i Södertälje efter att ha fått ta reda på numret via 118118 (mobilprat förstås).
- Ja, säger grabben, du får hämta ett nytt modem men du måste ha en orderkod.
- Det sa hon inget om säger jag.
-Jo, säger han, utan det får du inte ut ett nytt modem.
Ringer 90200 igen, pratar med elektronikrösten, knappa rätt knappar, nr 18 i kön, och en ny livs levande människa. Som frågar av vilken anledning jag ska ha ett nytt modem med en orderkod.
Förklarar att hennes kollega skulle notera hela vårt långa samtal så att vem som helst av er kunde se vad som drabbat mig.
Efter ytterligare en hjärnblödning får jag koden till ett nytt modem som jag får åka med egen bil, medelst egen bensin, och hämta i Södertälje, tur och retur, 4,5 mil.
Så vi siktar in oss på att åter igen leva telefonlöst flera dagar.
Så plötsligt händer det. Just nu testade jag och telefonen gick igång. Liksom bredbandet (skriver ju detta!).
Men modemet hämtas lik förb..at imorgon. Kan aldrig vara fel att ha ett i reserv! Man skulle behöva ha ett helt Felia i reserv!

Tea for two

...Teas kvällspose, mellan mattes ben. (i grenen!)
Knähund är hennes förnamn och sen får vi nog skaffa
en hundrygga (om det finns så små) så hon kan vara med
överallt.
För det är honnörsord för en aussie - att få vara med när
det händer, där det händer.

I händelsernas centrum alltså! Även i sovande tillstånd!

Vad är normen för normal?

...sitter och tittar på ett TV-program av Tom Alandh. Handlar om Martina som har Downs Syndrom. Vilken fantastisk människa hennes mamma Berit är. Att hon orkat, att hon haft tålamodet, att hon haft överseende med allt. All "hjälp" hon inte velat ha från det sociala och all hjälp hon hade behövt men aldrig fått från tex Försäkringskassan. Pga ett urbota idiotiskt regelsystem.
Hon är värd så mycket beundran så den kan sträcka sig jorden runt flera varv. Man önskar att det fanns ett helt gäng av mamma Berits kaliber, livsglädje och otroliga pedagogik. Och Martina själv, som nu fyllt 40. Vilken härlig kvinna!
Samtidigt som man lätt inser att man är sååå privilegierad som fått helt "friska" barn och barnbarn. Märkligt att det inte händer mer "avåkningar" under den fantastiska process som förväntas göra oss till s.k. "normala" människor. (Vem har f.ö. bestämt vad som är normalt?)
Ett otroligt gripande och tankeväckande program - som vanligt av Tom Alandh.

En vecka har redan passerat

...ja det märks att Alfonz och Tea nu börjar inse att de ska tillbringa livet tillsammans! Bägge har slutat vara artiga, busar mer, men har stor respekt för varandra och använder mer sina naturliga flockegenskaper och ingen av dom lider av dåligt självförtroende. Alfonz är däremot väldigt noga med att få gå själv med husse varje morron och hämta morrontidningen. Grabbgänget.
Tea är ett under av "jag ska klara av det"! Glad, busig, underbart kelig och väldigt följsam o klok.
Hon fattar väldigt snabbt. Och vi har lagt lite mer tid på henne den här veckan av naturliga skäl. Men ingen av oss har erfarenhet av en tjejvalp på 4 månader samtidigt med en killvalp på 9 månader. Så det får bli lite på en höft och efter sunt förnuft. Vårt då:))
Men bägge älsklingarna är så fantastiskt fina, kloka, vänliga och mysiga. Och tål säkert en och annan tabbe från husse och matte.
Och vi behöver verkligen allt som håller tankarna borta från Elviz öde. Tea älskar att leka med hans gamla kossa, den som följt honom från det vi hämtade honom 8 veckor gammal. Den kommer aldrig att bli tvättad.

Ikväll gick vi längs landsvägen fram till grannens grusväg där dom kan springa lite mer fritt. Tea tycker bilarna är otäcka och så började åskan knalla och det blev lite mycket. Hemvägen gick i mattes famn där hon somnade.

Ja, så har det gått ytterligare en vecka - och vart tog den vägen?
Har inte ens hunnit få kamerabatteriet på laddning...men vi är ju småbarnsföräldrar!!!

Lycka är

lycka är
- att ha en aussie-kille som är den vänaste, lugnaste, mest filosofiska som finns med mycket humor
- att ha en ytte-pytte aussie-tös som trots sin litenhet inte är rädd för nåt och en solstråle från morron till kväll (hon har massor av humor dessutom)
- att ha en svart stockros!

(så förstås allt det andra - för människornas kärlek kan man heller inte vara utan!)

Alfonz the aussie - bästaste storebrorsan

Vår lilla Alfonz (9mån) är ett under av tålamod och snällhet.
Han låter lillasyster (markattan Tea) bita och slita i honom.
Hon hoppar på honom när han vilar eller sover, hon går in
under hans mage och biter på hans privata delar och hon
tar hans leksaker utan att fråga!
Alfonz säger ingenting. Han leker med henne när hon vill
ha uppmärksamhet och han lägger sig framför hennes bur
och håller koll och sällskap. Han är alltid mån om henne.
Och hon är snabbare än en vessla så han hinner inte riktigt
med i svängarna - vilket vi heller inte gör!
Men vi är djupt imponerade av hur han hanterar syrran.

När hennes lossnande tänder inte gör henne bitgalen, är
hon en ljuvlig liten fröken, mycket bestämd och upp-
fodrande. Mycket kelig och vill helst vara i knät när hon
är lite sömnig och borrar in sin lilla råttnos i allt hon
hittar. Kl 21 varje kväll säger hon gonatt och sover, liksom
övriga flocken, till 8-9 på morronen. Tack för det!

Hon har dock inte riktigt koll på var hon ska lägga sina små
kablar. Hon är bättre på kisseriet.
Så säger alla att det är enklare med valpar på sommaren.
Både ja och nej. Nu är vi ju ute hela dagarna och har lite
svårt med kisskontrollen. Den man kan ha när valparna
varit inomhus och ätit, lekt eller sovit. Den kollen har vi,
men för övrigt - vi hinner inte alltid se var och vad hon gör
när hon och Alfonz leker runt om i trädgården. Och vill man
då gå in, för att laga mat el dyl är vovvarna med förstås.
Och då vet man inte riktigt om Tea är nykissad eller
om det kommer på köksgolvet. Hon snosar nästan alltid
med nosen i golvet så det är svårt att veta.
Men idag är fjärde dagen så vi har ju en bit kvar! Ska
försöka få henne att gå via ytterdörren eftersom verandadörren
kommer att vara bommad senare i höst.
Och visst är små valpar jobbiga, säg emot den som törs!
Men det är nåt visst med en liten australisk pungråtta
(dingo sa en kompis!) som bara på några timmar ger en
sitt förtroende och tillit. Som lär sig ett nytt namn på
några timmar och som verkar känna sig hemma från
första tasstaget. Hon är faktiskt en riktigt go mystjej!
Och hon pratar hela tiden med små gutturala ljud.
Alfonz verkar förstå precis vad hon säger och menar.

Kände just att den ena framtanden är lite lös, kanske
man törs hoppas på ett snabbt tandbyte. Annars
får det bli ett fingerbyte på oss...

Tea the aussie som ofrivillig badbrud

Här på Larstorpet har vi en rätt stor damm som jag förut
berättat om. Det är en djup del på nästan 2 m och en
grundare variant som är blandat mellan 40 och 100 cm.
Alfonz går dit och dricker vatten. Högst sällan blir det av
att han dricker ur sin vanliga vattenskål.
I alla fall brukar Tea följa med honom och kolla på guld-
fiskarna.
Vi satt och fikade efter middan och hundarna lekte under
bordet. Det gick två sekunder så undrade jag var Tea var.
Hörde ett frustande från dammen och rusade dit. Då var
hon i full färd med att försöka ta sig upp på den hala
gummiduken. Hon åkte upp medelst nackskinnet och blev
sen frotterad och insvept i fleecefilt. Skakade i hela kroppen
säkert en kvart. Det är ju inte alls kallt, men hon blev jätte-
rädd.
Sen ålade hon ner ur mitt knä och fortsatte leka med Alfonz
och allt verkade glömt.
Vi får se om hon kommer att vara lika våghalsig imorron!

Drottning Tea och prins Alfonz

Matte och snygga Tea tog en nap på verandan. V i hade haft
så kärt besök av kloka dottern med familj och Tea har nu
blivit presenterad ordentligt. Hon var, liksom Alfonz, väldigt
nyfiken på trean. Bäbbar doftar speciellt tror jag.

Kolla underbettet och de två framtänderna! Så coolt! Hon
har dessutom tappat tanden bredvid så tandlossningen är
på gång. Riktigt skönt för oss alla. Hon får kli-anfall och
biter tag i både våra fingrar, Alfonz öron, svans och läppar!
Han tycker det är rätt skönt när hon har sin sovstunder...


Husses knä är varmt och skönt. När hon åker ut på sista
kissturen skakar hon för det är så himla kkkaaalllt ute!

Denna förtjusande tröja hade hon på sig under åkturen
till Hölö.

No comments!

Det är så halt på det torra verandagolvet så vi fick lägga
ut en gammal badmatta så hundarna kan gnaga och leka
utan att halka runt.

En korg med leksaker kom ivägen...

Liten Tea gillar sin matta!

Är det nödvändigt kan man röra sig utanför mattan...

Alfonz ena korg var mycket skönare än den medhavda!


Matte har lite extra koll när leken blir väl yster!

Det är bara vår sötaste lilla Tea, ingen australisk pungråtta!

Våra ljuvliga fyrbenta kompisar! Alfonz är så otroligt snäll
trots att han ibland blir väl hårt ansatt av lilla fröken.Vi
försöker förklara att han faktiskt ska uppträda snart och
då duger det inte med biljettklipp i öronen! Tea har ingen
aning om att hon är så liten. Hon tar för sig som en riktig
aussie-drottning. Vad månde bliva? Prins Alfonz 3 m
bakom?

En sorgedag mitt i glädjen

- men det är väl själva livet på sätt och vis!
Elviz, vår första - och ystra - aussie har bott på annat håll "under
utredning". Som jag bloggat om tidigare trodde vi att han besvärades
av de små blomflugor vi hade hemma då. Sen visade det sig att han
fick mer och mer tics-betonade anfall och dessa har på senare tid
escalerat så till den milda grad att han riskerar skada både sig själv
och andra.
Idag fick vi svart på vitt att han lider av epilepsi - i en form som
de facto kallas flugsjukan. Den är medfödd och maxar när hunden
är mellan 1 och 2 år. För övrigt vet man inte mycket mer om sjuk-
domen annat än att den kan hållas i schack med tunga lugnande
mediciner.
Vi har sagt nej till medicinering eftersom det inte blir en hund kvar,
bara en zombie på fyra ben och det vill vi bespara honom.
Han får somna in istället och får en himmelsk livskvalitet bland
många andra kompisar i hundhimlen.
Våra minnen finns förstås i alla de glädjestunder vi har haft
tillsammans och det är vi så tacksamma för.
Liksom all fantastisk hjälp, stöd och uppmuntran av min Inga.
Elviz (alias mr Presley) tar ton med barnbarnet Tobias.

Tea the aussie liftar på E4:an!

Ibland kommer händelserna i ens liv utan minsta lilla
planering eller fantasi.
Nu kommer vår lilla Tea redan imorgon eftersom hon
fick lift ända från Skåne nästan till vårt hus. Vi vet inte
ens var vi ska mötas för att hämta denna lilla ängel,
men det spelar ingen roll. Vi hade kunnat åka långt
för att få hem teskedsgumman (som är hennes kennel-
namn) och blev Tea (alltså TEA) rakt översatt! Plus att
hon förstås är liten som en tesked. Och ser ut som en
gumma!
Vi har bara sett henne på bild än så länge så vi går liksom
i väntans tider på andra barnet.
Hon är inte lik någon annan vovve vi sett så man kan
utan överdrift säga att hon redan vid 4 månaders ålder
har en stor personlighet. Hon har redan dojorna på
(vita tassar) och massor av charm enligt mormor Tina.
Nu får hon ju en extramormor här i norr också, dvs min
Inga som har en fot även i Skåne-myllan! Hjärtatack!
Fortsättning följer...

Alfonz the aussie taking some naps!

Vi renoverar Larstorpet. För tillfället håller vi
på med vardagsrummet. Målas i vitt.
Vi har en renoveringshund. Spelar ingen roll
om soffan (hans!) råkar vara inplastad - det går
alltid att ta en liten nap.

Han har de märkvärdigaste ställningar. Ingen
hänsyn tas till omgivningens tyckanden.

Huvudsaken är att han har sin kudde under
huvet. Alltid nåt under huvudet!
Och nu har han mycket att fundera på eftersom
han just fått höra att han ska bli storebror på
riktigt. Lilla Tea (efter teskedsgumman) ska
komma till Larstorpet. Läs om henne på
Nellyson´s Dagbok, här till höger i min blogglista.

Äntligen...

blir det en liten paus från värmen. Säger jag med risk för att få alla värme/soldyrkare på mig!
Skönt också för Alfonz. Nu har vi haft honom en månad, snart blir han 9 månader, och första tiden var det bara regn och kallt. Så ersattes det av sol och värme utan avbrott.
Nu kanske vi kan få lite normal väderlek och försöka hitta rutiner som inte anpassas efter regn eller värme. Regn är väl OK och det fördrar han rätt bra. Idag lekte vi i regnet och det var härligt våtmysigt - även om han hoppar upp dyngsur och ska nafsa i armarna!
Men se värmen gillar han inte. Och inte bad/vatten heller. Han blir precis som sin matte - helt slut i hjärnkontoret och har ingen lust/ork att göra någonting. Förrän på kvällen! Vid läggdags!
En annan vana han har är att sova med huvet på kuddar. Eller ja, det kan vara vad som helst, bara det är lite högre under huvet. Ser lustigt ut - och rätt coolt tycker vi.

För övrigt fick jag hjälp med den andra växten idag, tack Göran. Det är antagligen en Astilbe. Ska plåta när "fjädrarna" dyker upp. Nu är det bara små knoppar. Men bladen och grenarna är vackert mörkgrön/röda.

Våra små röda vänner i dammen har vi inte sett till på ett tag. Värmen (?) har gjort vattnet alldeles grumligt och ett tag trodde vi att de gått till de sälla jaktmarkerna för fiskar. Men då ska dom ju flyta upp till ytan, eller?

Och flyta upp till ytan är precis vad jag ska göra imorron när det blir normalt svenskt sommarväder igen. 22 grader och lokala regnskurar!

Fast jag hann få in tvätten...

Smått och gott på Larstorpet

Makens egenhändigt snickrade ramp för inkörning av gräsklipparen. Det var faktiskt skugga när han började...








Undrar vad detta är för sorts pion? Helt fantastiska färger och många!










...och då menar han en helt annan form av förmögenhet - sånt som familj, vänner och världens goaste lilla mannagryn! Härom dagen var det faktiskt lite skuggigt en morron så vi åkte till Hornbach för att inhandla dammväxter. Hittills har Alfonz blivit åksjuk. Även när vi stoppat honom i kundvagnen (vilket man kan göra på Hornbach och Bauhaus). Nu hittade vi en vagn med rätt liten korg och så körde vi försiktigt i svängarna. Då somnade Alfonz, liggande på ena tassen! Och han blev inte bilsjuk heller denna gång.
Och inte heller hade jag kameran med, typiskt!
Men som belöning fick han två vita näckrosor.
Idag hade han glömt att vi planterade dom så det blev en rejäl utskällning när han upptäckte de nya bladen i dammen...
Och så säger vi GRATTIS till vovkompisen Frazze som blir tre år idag!
Frazzes matte har dessutom helt rätt när hon säger att man inte ska låta sånt som Felia dränera en på gott humör och positiv energi.

Så idag är det inte synd om mig igen!