29 maj 2011

Ljuva sommartid?


"I denna ljuva sommartid, gå ut min själ och gläds därvid".
Och trots regn och blåst så är det liv i trädgården och man kan bara låta blicken vandra och mjuuuta!

Som av vår fantastiska blå klematis.









...eller den blommande ormbunken (eller hur Surtanten:)










...för att inte tala om murgröneviolen - här med blommornas beskyddarinna Terra Madonna (skapad och tillverkad i keramik av min syster, man stoppar ner madonnan i växterna).


Fast de pelargoner som stått ute ser faktiskt rent förfärliga ut, vill inte ens vara med på bild:)





Hit flyttade vi på dagen för två år sedan och det är nu vår tredje sommar här. Trädgården börjar ta form som vi vill ha den, men ännu finns det hur mycket som helst att syssla med. Har tex inte riktigt kläm på vilka växter jag grävt upp och planterat om, så nu måste jag vänta ytterligare en växtomgång för att se vad som kommer upp. Men tid har jag...

2 kommentarer:

Sussie sa...

Jag tror att blomsterfolk är de lyckligaste som finns. Alltid något att glädjas åt, för visst e livet fantastiskt underbart och så torftigt utan alla dessa ljuvliga växter :o)
(murgröneviolen är en utav mina favoriter).

Prizillas pastiller sa...

,,,så klokt, förstås, och glöm inte den älskade stickningen som i lite poetiska ordalag faktiskt kan stå för orden om blomsterfolket:)