21 juli 2011

Medelhavsblå-grön-lila-turkos...

Så blev den äntligen klar, koftan som varit min vän i soffhörnet flera månader. Och jag känner mig rätt nöjd. Det är första stickprojektet jag gör för hand - åt mig själv - på jaa, jag kan inte ens räkna alla år. Garnet är visserligen akryl ,men jag kunde inte motstå färgerna som går så bra till mitt silvergrå hår. Och stickor nr 6 ger ju lite fart åt det hela. Men så där vid eftertankens kranka blekhet (?) skulle jag gjort framstyckena samtidigt, då hade färgränderna passat i varandra. Men då hade å andra sidan inte koftan blivit klar heller eftersom jag har för lite tålamod till stora stycken. Inte heller råkade jag ut för SSS, men det var nära ögat.

I ärlighetens namn - för så ska det ju vara - koftan blev faktiskt helt klar tack vare och på grund av min underbara grovis. Testade nämligen garnet på den och kunde till min glädje sticka armarna efter att ha gjort rätstickningen för hand. Men fram-o-bakstycken är mina händer.

Nu har jag inget mer att bekänna, näsan har slutat växa och är tillbaka vid utgångspunkten.

För övrigt har jag en present-tröja i tuck på G, kloka dottern har beställt en sjal, upptagne sonen en tjocktröja, kära väninnan söderöver väntar på sin smaragdgröna tröja, kloka dotterns hjälte på 16 år har lovats en tröja, och hjälten på 14 år vill ha en i mjukaste bomull. Trean tar på sig vad som helst...

I morron måste vi ta hand om alla svarta vinbär, systeryster kommer till helgen, träbåtsmarknad i Trosa. Ja, ja i morron är en annan dag:)

5 kommentarer:

EvaiKrusan sa...

Oh vilka fina färger! Jättfin kofta.
Visst är grovisen härlig och undan går det med. Själv sliter jag med spets släden, på 940 , länge sedan den användes. Men den mjuknar nog upp.
Här har jag hallon och vinbär som kommer mellan mina maskor med. Det är sommar.

Prizillas pastiller sa...

Ja Eva, det är ju verkligen härligt med sommarens alla bär. Man måste bara komma ihåg att notera vad man sist gjorde på maskinen...

MarieE sa...

Härliga färger, snyggt på dig! Äsch...du har ju ingen motor till maskinen och du har ju gjort maskprov (ähum...) för ärmarna :) Skämt å sido, tänk om somliga -pga ren okunnighet- kunde sluta se ner på stickmaskiner....det krävs ju faktiskt en del kunnande, speciellt om man formstickar.
Har gjort 4 tunikor & 2 barntröjor till på LK´n, ska försöka uppdatera i helgen.
Vinbär är LYX!!

Sussie sa...

Jag som själv är maskinist tycker att värdet på själva insatsen är den samma oavsett vilket sticksätt....;o) Snygg blev den. Och det låter som om du har att göra......

Prizillas pastiller sa...

Tack för uppmuntran kära flickor. Och självklart Sussie är värdet detsamma oavsett sätt att sticka. Önskar bara att fler kunde inse denna förmögenhet av kreativt skapande som gömmer sig i en stickmaskin, ett par stickor och en herrans massa garn.