27 november 2011

Åren går...

Hade igår en heldag i alla bemärkelser med en gammal barndomsvän/klasskompis. Vi fann varandra igen på StayFriends.
Ibland kan man inte förklara vad det är som gör att kontakten tappas. Man utvecklas olika, får olika intressen, växer isär helt enkelt. Klasskamrater är lite som kolleger, man väljer inte själv. Men har man som vi, haft kul även på icke skoltid så borde det finnas nån form av kemi emellan.
Frågan är då om åren gjort nån skillnad.
När vi pratat igenom barndomens uppfattningar om olika händelser kunde vi enkelt konstatera att allting är inte alltid vad det ser ut att vara. Men som barn/tonåring tror man nog att det är så.
Nu fanns det flera anledningar till att vi kom ifrån varandra och glädjen var desto större när vi nu både mejlpratat i massor och så äntligen träffats.

För mig kändes det som att bara fånga upp den där avslutade tråden igen -
den som gick av för 52 år sedan:)))
Tack kära du.

1 kommentar:

Janicke sa...

Ofattbart med 52 år, går inte att ta in.
Jag är så glad i dag, tack fina, vackra Eva.
Tackar maken också, förstås. Och du kan väl pussa vovvenosen från mig, gulleputten.