Plötsligt händer det...

även tråkiga saker. Vår lilla kyckling Nuzze är död. Tuppen fick ett raserianfall och gav sig på den lilla som av förklarliga skäl inte klarade av den hårdhänta behandlingen.
Vi vet inte vad som frammanade detta, alla tre hönsen började plötsligt bråka med varandra och dessutom gick Ztina av sitt ruvägg och nu är vi helt utan både kyckling och kycklinghopp.

Men vi har tingat två höns som i höst är 2-3 månader och då får vi hoppas Zture har varvat ner. Annars får vi helt enkelt ge bort honom, damerna kan ju klara sig utan...

...(k)vack om jag vore en anka...

...en bild säger mer än tusen ord och nu är det varmt...(+31)

Gullefjunen förökar sig

Får jag presentera vår nya familjemedlem Nuzze, ca 20 timmar gammal av rasen silkeshöns. Det har varit en fantastisk resa att få uppleva hönsen och deras ruvning till fantastiska mammor. Vi väntar in ytterligare en kläckning som förhoppningsvis sker inom ett dygn. Det lustiga är (om det andra ägget kläcks) att hönorna har en unge var som den andra är mamma till. Den blå har en svart mamma och nästa blir svart (om...) men har en blå mamma.
Och förmodligen spelar det ingen roll för de små liven, för det viktigaste är att dom har varsin hönsmamma.

Skogens guld

hittade jag idag under en tur med Alfonz. Skyndade mig hem för att hämta en papperspåse och började plocka. Och det är ju bara zmåzvampar, men dom låg så tydligt så jag vågade inte riskera att de växer upp för någon annans fromma. Näe, när det gäller kantareller är jag mig själv närmast.
Men tänk, kantareller 25 juni!
Plötsligt händer det...

Kotte på Larstorpet

Spana in detta ljuvliga lilla ansikte! Kotte bor under vedboden, bland alla gamla löv, och ibland hör vi honom prassla runt där under plankorna.
Nu fick maken en ny kamera och lyckades utan större besvär få en bild av Kottes ansikte.
Kotte är ju en av våra äldsta vilda djur och det känns som en ynnest att få ha honom i trädgården.

Mums på midsommarafton

Så här såg årets bordsversion ut på midsommarafton som avnjöts i goda vänners sällskap och till idel solsken, nubbe och sill.







Och till dessert hade vännerna tagit med sig den absolut i särklass godaste jordgubbstårta jag någonsin smakat under mitt långa liv.
Den här lilla biten var det enda som blev kvar och var lagom godis till kaffet i dag . Ska undersöka om man kan få receptet. Den var verkligen himmelsk!

Glad Midsommar

Och den allra somrigaste och gladaste midsommar önskar jag dig!

Färgglada fötter

...i rena farten blev det ett par sockor till i bomull. Och varför inte skrutta runt med en massa färgglädje på fötterna? Och bomull är jätteskönt - undrar bara hur hållbart?

Rea i maskinboden

...nu går den - min helt (av mig) oanvända overlockmaskin. Och den är nog nästan helt oanvänd. Titta under fliken "resten" där det finns bild.
Råkar du vänta in just en sådan maskin, tveka inte, hör genast av dig till larztorpet@gmail.com.
Apropå maskiner, har också en stickledare KR7...

Målande hobby

Maken fotograferar, "målar" sedan i datorn och skriver ut på canvas. Så trär vi upp duken på träramar = fotokonst.

Paprika

Dottern

Äpplen

Smittande SSS

...jag har gjort en socka i bomull - Tilda - och den blev väldigt bra. Nu krävs det ju lite starkare nypor för bomullsgarn så jag skyller helt och hållet på att syndromet Surtanten beskriver förmodligen är ytterst smittsamt...

Efterlängtade regndroppar

Min efterlängtade vita pion blommar just nu och man blir andtruten av skönheten. Och att det regnar på blomman gör den nästan vackrare...








Undras om inte fröställningen efter min vita klematis är om möjligt snyggare än själva blomman...



Och visst regnar det - manna för växterna som har fått så lite under våren.

...c ést la vie 1929

Denna ljuvliga franska kokbok fick jag idag av min cousin. Den är från 1929 och ger inte bara husmödrar råd om recept och mathållning. Här finns även ganska klara besked om vilken roll husmodern spelade. Jag saxar:
"En av orsakerna till, att den husmoder, som uteslutande har sin verksamhet förlagd till hemmet, ofta försummar det viktigaste av allt, nämligen att organisera arbetet, ligger i det förhållandet, att hon inte fattar, att hon, i lika hög grad som den manlige familjeförsörjaren, direkt genom sin arbetsproduktion bidrager till hemmets försörjning. Även i vår moderna tid händer det ofta, att den unga kvinnan, som blivit gift, inte inser, att hon, i och med att hon tagit detta viktiga steg, även påtagit sig ett visst ansvar. Hon har helt enkelt blivit en del i det viktiga maskineri, som heter hemmet och som kräver sin skötsel i lika hög grad som något annat företag".

Muäh...hemmets projektledare redan då? Men hon verkade inte fatta mycket då heller...

...ny sommardress?

Ja det har jag velat ge utseendet på min blogg. Och få lite bättre ordning och göra det enklare att få fram vad man är nyfiken på som läsare.
Har varit inne på flera riktigt vrålsnygga bloggar och verkligen fått inspiration. Men det kräver en hel del omgörning av platser, bilder, etiketter och allt möjligt - och omöjligt.
Och fortfarande är jag typen "learning by doing" så idag blev det flera timmars sittande framför datorn. Är precis likadan med stickisen!
Sen måste jag erkänna, skjut mig inte, men bloggen är viktigare för mig personligen än för de underbara vänner jag har som följer mitt varande och låtande. Och som jag får följa. Bloggen är min dagbok och jag har märkt att händelser jag inte minns, nästan alltid finns i bloggen. En slags trygghet. Därför har jag heller inte velat begränsa den till att handla om enbart stickning. Och med ett rörigt intellekt är risken att bloggen blir lika rörig.
Att sedan leta sig fram - ja, det är den biten jag nu försöker förenkla.
Och tro för all del inte att jag förringar din närvaro här - tvärtom, du triggar, inspirerar och hjälper mig att överträffa det jag tror att jag inte tror när humörfattigdomen sätter in...

Zilkes-kycklingar?

Pappa Zture går nu i väntans tider. Och som av en händelse har bägge hans damer valt att börja ruva...

Det började med Ztina som idag ruvat ca 14 dar på två ägg, ett eget och ett från kompisen Ztella.















Och Ztella blev så tilltalad av detta så hon passade på att lägga sig på Ztinas ägg när Ztina tog sig en bensträckare.

Kackla om zysterskap!

Det innebär att Ztina har fått ett fuskägg för att inte avbryta naturen och Ztella ligger som en vaktande rovfågel över äggen. Vi får helt enkelt ta bort de ägg Ztella värper och de små blivande kycklingarna kommer att få två mammor - om det nu blir något...
Spännande blir det att följa det hela!

Och att stava djurens namn med z där det borde vara s är ett arv efter min pappa som lät både hästar, hundar och katter få namn med ett zäta. Jag bara följer traditionen...

Randig Nalle Puh utan svans...

Är inte detta djurvärldens egen lille Nalle Puh? Jag blir alldeles varmlycklig av att se mumlorna fara runt och fröa till sig...

...irisisteble

...iris i rabatten -












och iris i dammen.





Båda helt enkelt oemotståndliga och man kan låta ögat njuta i timmar av dessa skönheter.

...det här är mod!

Nu blommar det i asfalten! Hon visar sin skröpliga lekamen genom att
prova sitt senaste alster. Det är mod! Men se så lik jag är min förebild ovan!!! Fast jag hann inte mejka mig...
Meningen är att beställaren ska ha en underklänning alt snygg baddräkt/bikini under kreationen.
Den är gjord med A-tröjan som snodd förebild, men jag har utnyttjat hela LK:s bredd, tunt bomullsgarn (8/4) så den blir rätt "tung". Alla kanter är virkade och axlarna har jag dragit ihop med två virkade snören så att de liksom "rynkas". Hade tänkt hänga lila stora glaspärlor i ändarna på snörena, men jag hittade inget passande. Har också gjort halsen lite vidare.

Bortsett innehållet tycker jag modellen är rätt fin och kan ju utvecklas i det oändliga. Egentligen bara fantasin som sätter stopp.
Undras om man inte ska testa en i lin - det borde bli underbart "svajigt...

"...på en grusväg om våren"

Den här bilden är tagen med min mobil. Vägen är en liten grusväg där Alfonz o jag tar våra promenader nästan varje dag - ibland byter vi väg:)
Och jag har en förkärlek för björkar. Jag tycker stammarna är så vackra med sina olika mönster i barken. Och just detta motiv har jag avbildat under de två år vi har bott här, alla årstider och flera gånger under höst och vår. En vacker dag ska jag sätta samman och få en "björkens årstidsväxlingar". Just den här bilden togs i april i år, tänk så grönt det var redan då.


För övrigt har jag drabbats av en av de värsta förkylningar som uppfunnits och det är definitivt inte roligt i 30 graders värme.
Stickning är inte att tänka på även om beställningarna hopar sig. I min lilla "ateljé" på övervåningen är det dessutom dubbelt så varmt nära taket och, ja, det går bara inte. Har i alla fall stickat och monterat delarna till en klänning i bomull och mellan nysningar och snuva försöker jag virka hals och ärmar utan att det ska droppa på arbetet...
Och den kommer på bild när temperaturen sjunkit till i alla fall 25 plus. Och min egen till under 38 plus...

Trean nationaldagen 2011

...så lyckligt lottade vi är.

JO, det är alldeles sant...

att kloka dotterns lintröja äntligen är klar. Monterad och nu blockad.

Den har likt en John Bauer-saga överfallits av både tomtar och troll på vägen från starten för knappt ett år sedan. Då hade jag stickat en likadan i ull som kloka dottern så väldigt gärna ville ha också i lin.

Flera lingarner är testade under året och priset tar utan tvekan Kalinka från Karin Öberg. Dessutom är hon själv en riktig hedersknyffel som gör att man hittar sticklusten igen och tror gott om människorna. Från hjärtat tack Karin!

Glad men lite förvånad

Som vanligt gör inte skärmen färgerna rättvisa.
Denna rhododendron har en färg jag aldrig tidigare skådat på en dylik. Cyklamen i blomman och knallrosa knoppar.
Maken fick den på förra årets födelsedag och nu blommar den för första gången.

Men jag vet att givaren trodde den var vit...
Och på etiketten stod det också Cunningham White - vilken överraskning det blev. Men med blått och vitt i rabatten passar den förträffligt.

(Jodå - JAG HAR MONTERAT LINTRÖJAN)

Doftgodis

Tillåt mig presentera "Cosmos Atrosanguineus", på svenska Chokladblomma, sorten Hot Chocolate. Och den doftar faktiskt choklad! Är en art av släktet skära och ursprungligen från Mexico. Blommar maj-september med dessa urgulliga blommor i spännande chokladnyanser. Klarar ner till 10 minus så med dessa vintrar får vi nog ta in den ihop med den blommande ormbunken.
Och Marabou har nu fått konkurrens. Jag förväntar mig att snart kunna plocka ner både Cosmos Krokant och andra typer av chokladkakor ur den lilla busken.
Näe, nu ska jag fortsätta monteringen av lintröjan - "ska baaaara" först - just nu äta middag design maken, dvs inga grönsaker som stör, sås och potatis. Punkt!

Lika och olika men på olika sätt

Ja, så blev han då firad med pompa och ståt, Sarmors gobit. Nybliven student och snart 19 år.
Och visst är det väl så att det egentligen bara är barna som blir äldre? Jag kan känna vissa ålderstecken efter att ha legat på alla fyra i sex timmar och rensat ogräs i grusgången. Och det sitter i några dar efteråt och känns som om rygg, knän och höfter ska gå av på mitten.

Men för övrigt är det gott krut i gumman och det gör att man på något sätt närmar sig barnen i ålder. Toleransen är liksom större från bägge håll. Det är helt ok att digga Frank Sinatra och att inte ha koll på den senaste hårdrockgitarristen. Bägge gillar vi musik, bara med olika innehåll. Det är helt ok. Sarmor är inte antik bara därför.

Och det känns som en stor tröst...
(och han älskade sockorna jag stickat i djungelfärgat garn som var en del av innehållet i hans "Survival Kit" vi lagt i ryggsäcken han fick som present - det är mognad:))