16 februari 2012

Mitt hemlands vilda toner...

Jag visste det! Att det vackra mönstret från Värmland skulle få mig nästan på fall. I alla fall en hel dag med tester.
Så det blev en luva, "spelmansluva" har jag lärt mig nu, ett par pulsvärmare och faktiskt en test med enkla vantar och snygga intag i toppen.
Resultaträkning;
- Pulsvärmarna är pefekta
- På luvan skulle jag börjat huvudmönstret ett par varv tidigare och sen börjat direkt med lusarna
- vantarna skulle jag avslutat toppen med samma lusar som på luvan. Och jag kunde tagit av och handstickat istället för att delsticka. Men va sjutton, det är ju maskinstickat...

Och det medges - jag har fortfarande problem med varvräkningen på brorsan. Den räknar ett påbörjat varv som 1, pågående varv som 1 och kommer du för nära sidorna är det plötsligt klart att nästa varv är 2 och så där håller det på. Men det är mönstervarven som räknas så. Den vanliga varvräknaren räknar som den ska, men det stämmer ju aldrig med mönstervarven och då blir det kortslutning.
Fast just i det här värmländska fallet så har jag noga noterat både vanliga varv och mönstervarv.

Därför kunde jag med, fjäder i hatten, faktiskt göra två identiskt lika pulsvärmare.
Det finns ju människor som är nogräknade över hövdan...

Nu ska det bli en tofs till luvan, sen blir det ylletvätteriet.

(och jo, jag har väldigt mycket Värmland i blodet)

3 kommentarer:

Eva i Krusan sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Eva i Krusan sa...

Här har du en värmlänning till på min morfars sida som kommer från Dalby och Sysslebäck långt långt in i Värmlands skogen. Från hon som börjat släktforska också mellan symaskin och stickmaskin...... Är numera Östgöte själv. Och fint är det du stickat!

knitnetty sa...

Det här ser ju jättefint ut :)
Och vet du, jag är faktiskt född i Värmland. Och jag bodde där i mina 4 första år. Så Värmland ligger mig varmt om hjärtat också ;)