28 april 2013

Vi sticke(ar) nu

Så har vi äntligen bestämt oss efter stor vånda och många fundersamma stunder. Vi ska sälja Larstorpet.
Jag blir av med min fantastiska ateljé på två rum och en liten friggebod där allt samlas.

Efter makens ryggoperation förra året känner vi att det kräver för mycket kroppsarbete av oss att skotta snö och hålla ordning på rabatter, gräs och ogräs på 3500 kvadratmeter. Och ärligt - det är lite mörkt och isolerat med dessa långa vintrar. Jag vill ha upplyst, gator och affärer, gå ut och se andra människor. Det är den tiden nu, säger kära väninnan i sydöst. Den tiden kom väldigt snabbt säger jag - för det gjorde den. Jag har alltid gillat ensamhet, skogen, djuren, det rofyllda lugnet.

Och även om vi känner oss unga tar åldern ut sin rätt och då är det bättre att flytta medan tid och ork finns.
Vi får sedan njuta livet i småstaden och på en stor balkong med utsikt över havet. Det är ju inte illa det heller.
Så närmast ska det ju fotograferas och fixas för att sen läggas ut nån gång i mitten av maj. Mycket är det att fixa med däremellan och med den långlivade vintern, regn och storm har allt trädgårdsarbete blivit försenat. Rådjuren har ätit upp allt dom tycker om och det är första gången på nu fem vårar som detta inträffar. Månntro ett omen????

Hur som helst ska vi bo i en lägenhet på 4 rok som tillhör denna fantastiska balkong. Ett av rummen är redan öronmärkt för mig och mitt stickeri.
Måste erkännas att det ska bli ljuvligt att påbörja en stickning som inte behöver avbrytas för att trädgården ska ansas på något sätt.

Nu ska jag bara ansa mig själv -  Eureka!

12 kommentarer:

Bibbi sa...

Oj, nu blev jag snopen. Jag håller med om att trädgården tar för mycket tid i anspråk och den känns inte lika rolig när kroppen börjar att säga ifrån. Man kanske ska gå in för buskar och gräsmatta i stället för en massa odlingar av matnyttigt och blommor.

Prizillas pastiller sa...

...vi har både gräsmatta och buskar:))) Och dåligt med blommor och odlingar.

Surtanten sa...

Hoppas det var oväntat. Men det är nog klokt. Bättre att kunna njuta av livet är att vara överhopad av måsten som man inte orkar med.
Och det måste ju vara en perfekt tid att sälja på :-)

Prizillas pastiller sa...

Visst har du rätt Ingrid om njuteriet. Jag hoppas du har rätt om tiden också. På återhörande//

Birgitta sa...

Jag blev också lite snopen, men jag tycker att ni gör rätt - saker förändras och det är bra att vara följsam till det. Men jag kan förstå att det är dubbla känslor. Men fyra med balkong, stickrum och affärer osv - det har ju verkligen sin egen charm. Och på balkongen kan man odla en tomatplanta och lite kryddor, precis lagom. Och ja, jag tror också det är rätt tid att sälja. På våren kommer folk fram ur sina filtar och vill förnya sig... Ska hålla alla tummar och tår!

Prizillas pastiller sa...

Visst är det så Birgitta och tack för uppmuntran, det kommer nog att behövas. Det är ju en slags sorg trots allt!

Janicke sa...

Förstår verkligen både sorgen och glädjen. Men allt har sin tid och när det är dags är det dags och jag hoppas och tror att glädjen och trivseln med det nya kommer att överväga.
Blir spännande att följa. Jag ska hålla både tummar och tår för att någon som verkligen uppskattar ert fina torp kommer att ta över och förvalta det väl.
Kram på er! ♥

Prizillas pastiller sa...

Janicke - du är en god människa, kram!

Sussie sa...

Kan oxå förstå att det är med blandade känslor.Lycka till med försäljning och jag är helt säker på att det är lättsålt! Helt underbart är ert lilla torp.

Prizillas pastiller sa...

Tack Sussie - vi kommer ju att fortsätta höras av då och då om inte annat via fejjan. Kul!

sinneskatten sa...

Nu kommer nästa steg i livet att inträffa, och där ingår inte att rensa rabatter. Det kommer att bli jättebra!

Prizillas pastiller sa...

ja nog blir det spännande alltid. Tack för uppmuntrande tillrop//