31 mars 2016

Våga vägra facebook

Åh, utdraaaageet, säger väninnan långtbortistan, har du börjat blogga igen!
Japp, det har jag. Och inte för någon annans skull, utan för min egen.

Instagram är bra med snapshots, Twitter säkert kul för kvitter, men Facebook - ja det är ju helt galet nu för tiden. Råkar jag ha en gemensam vän med en som har 699 "vänner" så får jag alla födelsedagsinläggen till min sk tidslinje. Likadant oavsett vad det handlar om, allt ramlar ner hos mig. Med människor jag inte känner och som Facebook tycker jag ska bli kompis med.
Jag känner inte att det är tillräckligt intressant att ständigt få mig till livs vad en totalt främmande människa har för sig i sängen, i hängmattan, bilen, båten, tunnelbanan - ja, du förstår säkert.
Först var det jättekul att ta bilder med Instagram och sen skicka iväg samma till Facebook (enbart för att visa mina utvalda kvarstående 30 vänner att jag lever), men så blev det problem och antagligen en liten bugg säger de som kan det här bättre. Men Instagram använder jag för bilder och lägger en del av dom här.

Och vad är då bäst bland allt detta om jag nu har det här behovet att berätta och föra nån form av dagbok, än min gamla blogg? Här kan du välja själv vad/om/när du vill läsa och det kräver liksom att ständigt behöva toppa andra (som det verkar ibland) i varanden och blivanden. Och jag kan själv gå tillbaka och kolla vad jag gjorde 2009...

Sånt är faktiskt också en form av frihet...

2 kommentarer:

Bibbi sa...

Jag håller verkligen med till en del, men saker och ting verkar fungera olika på olika datorer, för det dyker inte upp så himla mycket sånt på min dator. Men å andra sidan har jag inte försökt mej på varken twitter eller instagram utan håller mej till facebook.

Prizillas Pastiller sa...

Hej Bibbi. Jo facebook använder ju oss användare som försökskaniner med olika nymodigheter i sitt program och det drabbar inte alla samtidigt. De problem jag haft delar jag med ett fåtal, medan andra inte märkt något alls. Jag vet tex exakt vad min kompis kompis kompis ska göra i helgen. Och det vill jag inte veta, jag vet ju inte ens vem människan är!
Först trodde jag det var något fel och började rensa ur "vänner", dvs ytligt bekanta och det slutade med att jag nu har familjen kvar, men det kommer fortfarande från barnens vänners vänners vänner vad de har för sig. Å andra sidan är de på Instagram och där handlar det mer om bilder vilket räcker. Sen pratar man ju med barnen då och då, haha. Sen har jag ju er alla i grupperna och där törs inte facebook störa lika mycket och jag hade ju många av som vänner förut så skillnaden blir egentligen bara till min fördel.