Värmeslag

...och jag orkar inte ens i detalj berätta vad vi ständigt råkar ut för med Felias s.k. tjänster. Just nu är vi utan telefoni eftersom man glömde skicka med en telefonadapter till bredbandstelefonin. Väntar icke tills det fungerar eller kollar om det fungerar eller ens talar om för oss när man byter system - utan stänger helt enkelt av. Att få den bortglömda adaptern tar tre dagar i bästa fall men ska Felia koppla på fast telefoni och sedan koppla om till bredbandstelefoni kan det ta över en vecka. Teknikens under. Men man intog månen 1969 (tror jag det var). Och det är bara fööör varmt nu. Vår nya fina fågeltermometer uppmätte 32 gr vid halv fem tiden.

Näe, ett stilla sommarregn på natten och max 25 på dagen - dä mitt liv dä!
Men vem törs klaga med Jante sittande på ena axeln - inte jag!

Alfonz the aussie on the rocks

Jess, idag fick vi en ny utkastare.
Alltså inte en sån man har på krogarna i den stora staden. Nä, en tjusig och modern variant av vattenkran på utsidan. En sån som pustar och frustar när man stänger av den. Som är frostsäker. Säkert inbyggda yllebyxor!
Och maken har handlat ny vattenslang så att den ska räcka hela vägen till de nyplanterade buskarna vid parkeringen till ena sidan av dammen. Cirka 35 m kanske.
Och utan en endaste skarv på mitten - som fastnar i allt man ska förbi.

Ikväll har jag noppat och plockat brännässlor som riskerar bränna till när man går förbi. Hade vanliga bomullsvantar och så klart stacks dom rakt igenom. Men nu kan jag gå runt dammen och håva in allt skräp som ramlar i den. Med benäget bistånd av Alfonz! Vattnet har blivit så grumligt trots reningsanläggningen. Saknas antagligen vattenväxter. Såg i alla fall Esther så hon lever. Och fiskar kommer väl upp till ytan när dom tagit sista sucken?? Då lever alla fyra.
Om bara värmen sänker sig en aning så tar vi en biltur och handlar vattenväxter. Nu törs vi absolut inte ha Alfonz i bilen och han är inte van att vara ensam hemma - ännu.
Började träningen idag. Han fick vara i ett litet rum med barngrind. La lite godis på sängen, stängde grinden och sa att "stanna där nu, matte kommer snart". Så gick jag ut och stängde dörren. Tog en tur till postlådan 2 min från huset. Hörde hans ylande hela vägen. När jag kom tillbaka hälsade jag normalt och han blev hysteriskt glad. Har sen varit en igel med fyra tassar resten av dagen. Känns tufft men bäst för honom, tror jag! Det är så sällan vi har anledning att lämna honom, men kan nog vara bra att han klarar av att vara själv en liten stund. Ska köra konsekvent en kvart om dan...

Alfonz the aussie upphör aldrig att förvåna. Har varit smått bekymrad för jag tycker han dricker så lite. Framför allt nu när det är så varmt. Att han har lite dålig aptit kan ju vara värmen, men vatten måste han få i sig. Har också duschat honom och stoppat ner honom i en liten bassäng. Trodde han skulle uppskatta ett litet plaskande. Icke sa nicke. Han klev ur, lite förnärmad över att jag trodde han var en plaskande valp. Så la han sig att slicka tassarna och blängde besviket på mig.
Så av en slump upptäckte vi hans rätta jag i vattenfrågan. Visst berättade jag att vi nu begåvats med ismaskin till kyl/frysen? Det stänker ju när man ska ta is i glaset och Alfonz var genast framme.
Om jag fyller Alfonz vattenskål med krossad is - då får han i sig vatten!
Han fullkomligt älskar att knapra på de små isbitarna och har t o m dristat sig att stoppa ner framtassarna i vattenskålen.

Och efter kvällspromenaden har han nu lagt sig i soffan med huvet på en kudde.
Nej, ingen iskudde, då kunde man ju tro att han blivit bakis av dagens festande...

Tre vackra ting

Denna aussie gjord i betong har vi fått av min Inga. Hon
gör dom själv! Och
inte bara den, närå hon kom körandes med hela tre (3)
inflyttningspresenter härom dagen. Snacka om att man
känner sig en smuuula bortskämd!
Här nedanför är en "välkommen"-skylt med vår landskap
Sörmland och landskapsblomman vit näckros. Smogt!

Och här ville jag visa att det idag faktiskt var hela drygt
30 gr (i skuggan) och det uppmätt av den ljuvligt kitschiga

termometern som nu sitter vid vår ytterdörr.


Själv sitter jag ute i trädgården i sena solen och skriver
på detta. Kvällskylan är mycket välkommen och det blir
väl till att natta utomhus nu. På övervåningen där jag
tillbringar natten vanligtvis går numera inte att vara.
Det är rena bastun trots nerdragna persienner.
Alfonz njuter också av kvällen när energin dyker upp igen.
Lagom till sängdags! Men vi rusar runt i gräset och jagar
en champagnekork. Dvs jag kastar och han hämtar gladeligen.
Medelst små korta skutt som han är expert på. Och han
kommer alltid tillbaka med korken, det är imponerande!
Har inte tränat, han verkar bara förstå vad jag säger. Och
champagnen är sedan länge urdrucken!
Nu är han tillbaka efter kvällspromenaden med husse och
det var nog skönt för bägge två. Plötsligt går det att andas
igen och det blir väl som vanligt långt in på natta innan
vi kommer i säng...

Och värmen gör att vi också upptäckt tjusningen med
ismaskin i kylskåpet. Den fanns i huset, men vi är inga
ismänniskor. Fast nu har vi nog hunnit bli det för ujjujj
vad det är gott med lite krispig is i glaset med kobbel!

Alfonz the aussie - en superdog?

Ja inte är jag den som klagar, men 29 gr i skuggan är lite
mer än svettigt för mig. Alltså stannade jag i svalkan (!)
inomhus och målade två innerdörrar. Och satte på helt
nya handtag i lite äldre stil. Blev himla snyggt!

Sen måste man ju dammsuga slipdammet. Vi verkar
ha blivit begåvade med en vovve som helt och hållet
struntar i den apparaturen, kolla hur han softar bredvid
den dånande sugaren! Märklig kille Alfonz the aussie. Det
är inte mycket han är rädd eller osäker inför, men han
ska rädda oss varje kväll från de otäcka djuren som an-
faller direkt från tv-rutan. Så sitter han först och kollar
vad som händer, och så kommer det "woaw,woaw,woaw"
lite nasalt och sen rusar han fram till någon av oss och
ska ha beröm för att han varnar för nåt farligt.
Och vi känner oss verkligen trygga i hans tassar!

Hängsyren var ordet sa Bill

Haha, min Inga kom med den njutningsfulla förklaringen - hängsyren (eller Syngaris reflexa) är busken med det vitrosa hänget. Och jag som haft så många trädgårdar - och syrener är en av favoriterna. Har varit utan på tok för länge! Nu ska den få en ny plats där vi till fullo kan njuta av skönheten. Tror inte den som haft huset före oss visste om detta eftersom den var fullständigt nerklippt i våras. Vanligtvis blommar den ju inte på nåt år eller två då.
Samma sak med busken som har mörka blad. Den var också helt nerklippt. Blir spännande att
höra om nån kommer på lösningen.

För övrigt fick vi celebert besök av min Inga plus vackra dottern och Malin the aussie lagom till fikadags. Härligt! Och Alfonz the aussie blev lycklig över att få leka med en hund istället för matte en liten stund. Misstänker att det är nåt med svansföringen som gör Malin mer intressant:)) Och det är så roligt att vi nu bor bara en knapp halvtimmes bilväg från varandra!

Som vanligt middag sent i kvällssolen och precis som alla dagar sen vi flyttade hit (även i ösregnet) tackar jag de änglar och stjärnor som hittade Larstorpet. Äntligen hemma!

Har till råga på allt hittat Anders rörmokare - lyckan är fullständig!
Man får faktiskt slåss om dom sen rotavdraget infördes, dom har hur mycket jobb som helst. Men nu räknas vi inte riktigt till vem som helst eftersom vi har byggt och bott här förut - då är vi nästan, nästan att räkna som ortsbor - även om det var 12 år sedan vi flyttade, och bodde här under 10 år med pendlande två gånger om dagen till resp jobb i stora staden.
Så istället för att säga "välkommen tillbaka" säger han "egentligen har jag inte tid, men ni är ju ändå som ortsbor så jag kommer måndag kväll".
Äntligen hemma!

Gissa namn på buskarna!

Jaa, ljuvlig är sommarvärmen. Men det är inte förrän på
kvällen energin sätter in och det hinner bli natta innan
kroppen svalnat.
Bilden ovan undrar jag om nån vet namnet på.
Liksom bilderna här nedan. Blomman påminner i doften
svagt om syren, är ljust vitrosa och har kraftigt bladverk.


Skulle vara så roligt att veta vad det är.

Har hittat en av mina favoriter - fingerborgsblomma - i
rabatten. Både vit och mörkrosa. Måste hitta en bra plats
där allt jag vill spara kan överleva i väntan på nya
rabatter och därmed växtplatser.
Som vanligt vill jag ha allt klart NU och har inte tålamod
att vänta. Har en bild av hur det ska se ut och det kräver
mer än bara spadtag.
Hammare, skruv, virke osv osv.
Ber att få återkomma...

Dagsdoser av glädje

...detta är en närbild på Alfonz leende när han drömmer

liggandes upp och ner i soffan. Trött men lycklig efter

ytterligare en dag med kompisar av alla raser på kärt besök.
Här ovan är det JR-valpen Dexter med farbror Frazze som
hälsade på med JR-mamma Babsan och kära väninnan norromstan.

Och samma dag kom min Inga och Hasse med Mia the aussie
på mysigt och överraskande besök med tårta i famnen. Sånt
tycker vi om. Och den tårtan...

Ett par dagar tidigare hann vi med champagneinvigning av Lars-
torpet med de gamla vännerna från förr som bor kvar här, som
tur är för oss. Vi blev bortskämda med inflyttningspresenter i
form av vin och klätterväxter. Rosa vin men vitblommande
växter till min månskensträdgård!

Så dök upptagne sonen upp bara på väg till Götet och man fick
krama om sockertoppen och svärdotter också. Skorpan och Alfonz
blev genast vänner och det bådar gott för kommande besök.
Alfonz är ju uppväxt med ett gäng tikar så gamla Skorpan var
en välkommen kompis.

Och ikväll ringde kloka dottern från sin fantastiska sommarö
i skärgården och där hade det varit soligt hela helgen. Såklart!
Allt vara bara bra med bojsen och trean. Och Alfonz har flyt-
västen beredd för en båttur.

Slutligen hittade vi via IKEAS kundtjänst det fattandes skåpet
till badrummet så det kan blir klart och allt uppackat får plats.

Med andra ord - underbara, levande och innehållsrika dagar
med nära och kära på ljuvliga Larstorpet.
Om jag nu vågar utmana ödet och önska nåt mer så är det
att finna en rörmokare i närheten...

Djuren på Larstorpet

...ser du den lilla svarta pricken till vänster om björkstammen?
Det är Örnie. Han är koltrast och väldigt flitig på matleveranser
till boet där fru Majken och barnen väntar.
Alfonz är helt fascinerad av hans struttande över tomten och
följer varje röresle. Ibland verkar han vilja hjälpa till med mask-
uppdragningen, men har hittills bara iakttagit. Helt underbart
tycker vi som hoppas alla djur får känna sig fredade på Lars-
torpet.
Vi har nyligen fått hyresgäster i dammen. Det är de kinesiska guldfiskarna
Esther (Williams!), Sillen, Torsken och Spättan. Det är sagt att de ska klara
en frostnatt på Larstorpet. Fortsättning följer.

Idag var en miserabel midsommaraftonseftermiddag. Regn och
åska. Alfonz blev inte rädd för knallarna, men tycker det finns
annat som är mer njutbart! Som pricken över i har vi (hittills)
haft två elavbrott under dagen.
Som tur är har vi både öppen spis och braskamin så vi klarar den
biten. Och det är faktiskt så illa att vi satt fyr i braskaminen, detta
nådens års midsommarafton.
Men, en vacker dag blir det sommar på Larstorpet, vänta bara!

Pekfingervals på Larstorpet

...lite trevande, som om man inte kan använda fingrarna till annat än att packa ner och upp en massa flyttkartonger.
Efter en tokjobbig flytt är vi nu äntligen helt och hållet på plats i nya ljuvliga hemmet på landet.
Ett hett tips: flytta inte i omgångar, ta rubbet på en gång och bli kvitt ditt gamla boende. Man kan liksom inte bli ett med det nya förrän det gamla är helt tömt.
Och dessa veckor har det hunnit hända de mest omvälvande saker. Händelser som alls icke har med flytt att göra.
Kontentan är att vi har en hund kvar hemma och det är den 8 månaders kille vi döpt till Tommy.
Han är nu omdöpt (och lystrar till) namnet Alfonz. En helt underbar liten pojke som vi hoppas ska få ett bra liv med oss här i skogsbrynet.

När jag letat fram kamerans laddare kommer också bilder på vårt nya liv på Larstorpet.