Gott Nytt År - i alla fall!

Egentligen är det lite tragiskt med nyår varje år. Man blir ju de facto ett år äldre varje gång! Och det kan dessutom innebära att man firar sitt nya år två gånger om året. Först när nya året firas in, sen när man har sin födelsedag.

Och kallt som f..n är det. Har stickat en tröja till Tea. Inte så att hon har speciellt tunn eller kort päls, men hon frrrrryser så väldigt om magen! Och då blev det en röd tub i dubbelresår. Men hon vill inte vara med på bild just idag.

Har just nu min TV fylld med reklam för resor till varmare trakter. Och reklamen bär pay-offen: "dagar man minns". Bara det att man använder svenska språket är helt fantastiskt! Men då undrar jag över vad dom tror egentligen. Skulle dagar som inträffar vintertid inte bära med sig något minnesvärt? Om något blir minnesvärt detta år så är det väl julesnön och vintern!

Och jag fick tag på en gammal bok om maskinstickning från 1983 - Sticka på stickmaskin. OK, den blev alldeles för dyr, men har varit toksvår att få tag på och att låna på bibliotek är jag inte hjälpt av. Nu har jag två dyrgripande böcker om maskinstickning. Nu är det bara att förlänga dygnets timmar!

Och det är väl det nyåret handlar om egentligen för min del - att vilja förlänga det gamla året, sätta klockan lite fel, inte låtsas om att det är ett nytt år nästa morgon. Som en slags mirakelkräm (som bara är humbug) - att "förhindra åldrandet"!

GOTT NYTT ÅR alla underbara bloggkompisar som uppenbarat sig under året. I ert förträffliga sällskap ser jag fram emot även nästa år tillsammans, det ger så mycket glädje, kreativitet och kunskap. Och att dela detta ger dubbelt upp!

Nyårskram/Eva

Det är lätt att spåra ur sa Tea till Alfonz

så följ mig och håll dig i spåret!

...skulle göra nåt kul av höjden på våra tallar!


Annandagen kom snälle sonen med familj och förgyllde vår kväll. Våra äldsta barnbarn blir bara vackrare ...

Och i morron kommer kloka dottern med familj. Ska bli pulkaåkning...

Stickar? Jodå, massor - som kommer på bild nån dag!

..och så sagolikt vackert!

När det inte snöar oupphörligt kan man få de mest ljuvliga bilder från vinter trädgården.
Det här är lyktan vid dammen, alldeles bakom syrenen. Den här bilden ska jag ta fram och titta på när det blir 30 gr varmt till sommaren...

Tack, men nu är det tillräckligt med snö!

...och staaccckkkars lilla talltitan vad den fryser! Vi skakar grenar och borstar hus
men just nu förslår ingenting. Det bara snöar. Snälla nån, inte var det väl så här mycket väder jag bad om! Och så sägs det att vi bor i landet lagom. Hela hösten har varit grå och skitig, sen kommer den efterlängtade (av mig) snön och knappast i måttliga lagom mängder.
Vi flyttade till Österlen en gång för flera år sedan, bla för klimatets skull. Första vintern kunde barnbarnet göra tunnlar under snön i trädgården! Och nu har hon slutat med såna extravaganser, men vi skulle kunna ha underjordiska tunnlar och slippa skotta i gångarna...
I alla fall åkte vi till Örebro igår. Vilket var tur med tanke på hur dagens färd hade blivit. Eller inte alls!
I Arboga var det mer än 20 gr kallt och jyckarna höll på att frysa fast med tassarna. Har du sett en kisstråle bli till ispigg? Såklart Alfonz the aussie!
Vi hade en termos med fika och fyra ostmackor å lite pepparkakor med oss. Jag hade laddat bilen med två extrafiltar, vatten och mat till vovvarna. Ficklampor, snöspadar - ja allt som kan vara bra att ha vid ev stopp i snön. Fast det visade sig, bortsett kylan i just Arboga, att vi här på södertörn fått väldigt mycket mer snö än längre västerut.
Gjorde en snabbkoll på maskinen så att det mesta var med och jag tyckte redan då att den så förfärligt oanvänd ut. Hade bråttom iväg så hon inte skulle förstå vilken juvel hon egentligen sålde långt under priset.
Väl hemma (turoretur Örebro 5 timmar med kissokaffepaus) kunde jag bara konstatera att det är en kanonmaskin. Faktiskt som ny. En Silver Reed LK150. Och så lätt att sticka på. Började igår med ett riktigt grovt garn (för min del!) som man ska ha stickor 5,5 till och det svalde maskinen som ingenting. Testade med tunnare garn, jättebra. OCH, det stora genombrottet, provade receptet på Sussies sjal (HJÄRTATACK Sussie!) och kolla - ärligt riktigt stolt över resultatet, min första sjal med volang.
Tog den över 100 maskor, TS7 och MS5 med garnet Forsells superwash 4ply, kon på 500 gr.
När jag inhandlat rent ullgarn, som ofta blir lite "fluffigare" kommer det att bli himmelskt!
Den första sjalen jag gjorde på min 280:a kan slänga sig i väggen, eller inte! Kanske kan man virka ett varv runt för utseendets skull.
Det är ju lite pillrigt med volangen, men värt all möda.

...måtte det bli garnrea första dagen efter julafton! Som pågår resten av året...

Från oss alla till er alla andra goa bloggare

En god och glad jul önskas från oss på Larstorpet!

Hjälp, jag behöver mönster tror jag...

Finns det någon därute i cyberrymden som kan tillhandahålla mönster på overall till vovvarna?
Något som är enkelt att förminska eller förstora. Vovvarna kan inte gå ut i detta väder utan att ha något om sig och kring sig och då verkar en overall vara det mest praktiska. Men så här i snåla juletider vill jag inte lägga ut 600 spänn på ett plagg som jycken växer ur...
Och ett vanligt täcke klarar jag själv att sy, men en hel overall!
Så du som ser detta - och har detta - kontakta mig så blir det en puss i påsk!
Hälsningar från en vän i nöd.

(Näjj, stickat hjälper inte mot snön)

Tack för snön som kom, men nu räcker det!

Utan att på något sätt överdriva kan vi nu konstatera att
min önskan om snö har blivit hörd av vädermakterna!
Idag har jag skottat och på många ställen har vi - tro´t
eller ej - upp till 60-70 cm snö!
När Alfonz skulle försöka hoppa sig fram till snickarboden,
där kvällens ärtsoppa låg i frysen, gav han nästan upp och
väntade tills jag vände om istället för att följa med.
Och Tea går endast där vi skottat!

Jo, det är den lilla vita gruppen bredvid dammen...
Vi tar oss ingenstans eftersom det är kaos på vägarna runt
omkring. Och ge sig ut på E4:an är dumt, den är ju avstängd
utanför oss och hela dagen har lastbilar och tradare halkat
runt på vägarna runt Södertälje, ja hela Södertörn förresten.
Måste också slå en pling till liten syster på Gotland.

Tur att vi har mat i frysen och elen i behåll. Nu ska maken
o undertecknad spela nya MIG - man kan ju inte sticka
hela tiden.

Har dock stickat sjal enligt Sussies recept och över denna
skapelse är jag mäkta stolt. Bild kommer inom kort!

Trist är dock att vi inte törs ge oss iväg till Örebro för
att hämta nya stickmaskinen. Måste invänta plogbilar
och att snön drar sig undan något.

Det sistnämnda är förresten precis vad jag själv gör -
fast jag kan inte låta bli att fascineras av naturens
krafter, snart det enda människan inte kan påverka!

Vinterek

Nu är det så vackert på Larstorpet så jag går runt och
bara njuuuuuter av synen. Känns som om vi bor i en
tavla!

Det här är eken i vinterskrud och det lilla bordet med
stolen står kvar sen i somras. Precis som om nån tänkte
slå sig ner.

Och det ska jag göra - och fortsätta njuta!

Vintern rasar...

och Tea är förundrad över det där mjuka och roliga, men
himla kallt om tassarna!

Västarna som norrmormor inhandlade kommer väl till
pass nu när det snöar och de slipper bli blötkalla på ryggen.

Och snö har det kommit och snö skall det åter varda! Man
får vara glad så länge bilen går att skotta fram! Och det
sägs att vi får en vit jul här i Sörmland. Jag tror på det!

Vi får skotta åt fåglarna också, men det är faktiskt bara
kärt besvär...

Nu ska jag kura skymning och göra ett nytt mönster till
stickningen. Det trista är faktiskt att göra alla hålen som
krävs. Och att håla rätt, annars blir det fel...

Fortsättning följer

på keramiken. Detta är vitlökar gjorda i keramik och det
finns dom som testar till matlagningen.


Och här skulle jag förstås plåtat närmare. Men på väggen
mellan fönstren rakt fram hänger en liten babydress, Jo -
i keramik. Hon trycker ner en dress i leran och formar osv
och de är helt bedårande.

Och nu jagar jag en grovstickare för att kunna sticka i lite
grövre garner. Har hittat så mycket inspiration så det är
inte omöjligt att renoveringen av hallen i övervåningen får
stå över ett kast för stickningen.

Men än så länge är jag ändå nöjd med min SK280. Den har
ändå producerat massor med vackra alster. Ska nu ta ett
nappatag med spetssläden och försöka uppfinna nåt snyggt
i bomull till kommande sommar. Jodå, innan vi vet ordet
av så är det plötsligt midsommar...

Jo, jag läste en fantastisk bok av Sarah Kadefors. Vill verk-
ligen rekommendera den. "Borta bäst". Kanon om man är
den typen att man har lite svårt att alltid följa alla måsten
som andra och vi själva ständigt lägger på oss. Även bra
tips på hur man försörjer sig och sköter sin hygien utan
att ha inkommande försörjning och bostad. Om nu någon
får för sig att sparka bakut eller blir utsparkad!
Förresten har jag ändå funderat på hur hon hade råd
med bensin till bilen...

Glad Lucia!

De här två maskerna på väggen har min soulmate gjort.
Hon är keramiker och gör de mest häpnadsväckande och
fantastiska masker. Jag har några till...

Detta skulle föreställa närbild, men klickar du så ser man
lite tydligare.

Och här ett par figurer som åker fram varje Lucia. Kloka
dottern tillverkade i skolan och dom har nog en 34 år på
nacken...

Glad Lucia på dig!

Mässlördag

Idag åkte jag in helt solokvist till mässan i Älvsjö där den stora hundutställningen gick av stapeln.
Kändes skönt att vara lite själv och hälsa på vännerna i ringen utan att ha en egen prisspekulant med i startfältet. Men vad det kändes tomt utan mina vovvar när jag hälsade på artfränderna! Är liksom inte riktigt van att vara utan en jycke vid sidan av benen!
Så gick vi runt och kikade lite på utbudet i hundvärldens prylmarknad och det är helt otroligt vad det finns grejer. Smakfulla, smaklösa och osmakliga i bägge bemärkelser för alla tre.
Hade dock inte direkt behov av vare sig koppel, halsband eller regnskydd. Sånt brukar alltid vara prisvärt på mässor.
Däremot plockade jag på mig ett par påsar tuggben som utlovade att hålla tandsten borta. Alternativet är tandborste och då kanske tuggben är enklare?
Inte tokmycket folk och trevligt i största allmänhet. Men när jag blev erbjuden skjuts hem gav jag upp efter att ha försökt tacka nej tre gånger. Det tar mer än man tror att vandra runt på betonggolvet. Och jag kände mig lätt sömnig hela dagen så det var alldeles ljuvligt med liften hem.
Tack käraste vänner!

Och visst skulle man väl kunna försöka med en lusekofta i hundstorlek? Himla bra när dom ska åka skridskor och skidor...

Mysfaktor i mörkret

Ja så blev det då äntligen av. Har länge funderat på hur det
skulle ta sig ut. Och att det skulle ta sig ut var jag tämligen
övertygad om.

Det måste nu erkännas. Jag tillhör den där gammaldags lite
romantiska sorten som tycker att en röd stuga i skogen ska
ha spröjsar på stora fönster. Jag såg det första gången vi
var här och nu blev det äntligen av. Jag gjorde spröjsar till
de stora fönstren på övervåningen.

Just dessa två sitter i mitt arbetsrum. Och det måste också
erkännas - inspirationen infinner sig väldigt mycket snabbare
med den myskänsla spröjsarna ger.

Fast dom är ju inte äkta. Vi sågade till tunna lister som jag
limmade på mellan rutorna. Vilket innebär att man inifrån
rummet ser små limduttar. Men är man riktigt petig så kan
man göra om hela proceduren på insidan och får då en spröjs
som ser nästan äkta ut...

Fast just nu när mörkret överfaller oss från alla håll så är det
nog bara jag själv som ser limduttarna. Vilket är illa nog!

Men jag kan gå ut i trägårn och ställa mig framför gaveln bara
för att jag tycker det ser så mysigt ut...
Det dröjer väl innan det blir riktigt ljust!

Fy va skämmigt!

Åkte in till stora staden igår eftermiddag. Skulle tillbringa kvällen med momos hjältar då kloka dottern och svärrson var bjudna på fest. Tänkte passa på att kolla in julhandeln...
- Tjyvåkte pendeln in - visste inte att man skulle stoppa remsan i en stämpelautomat. Vid kontroll hade det kostat mig 1500:- i böter!
- Hade första gången på länge tid, möjlighet och lust (!) att shoppa på egen hand. Hade bestämt att handla burkar på Granit. När jag tagit mig över S:t Eriksbron i blåst och duggregn är det mörkt hos Granit. Strömavbrott och kunde bara ta emot kontanter. Vilket man inte har i Stockholms julhandel.
- Går ner i Västermalmsgallerian där det finns både Hemtex, Indiska, Life och Designtorget mfl,mfl. Vandrar runt säkert en timme. Trot eller ej, men JAG HANDLAR INGENTING! Ingen affär har något jag vill ha!

Går så upp till dottern och hjältarna. Blir bjuden på både rödvin och lasagne. Lille Melker fyllde 8 månader. Han kryper över hela lägenheten, älskar sladdar ("Sladdisen") och reser sig upp. Glad och go kille med pusskinder. Bröderna tar helt och hållet hand om denna lilla juvel så mormor gör inget annat än njuter av sällskapet. Det är faktiskt livets största ynnest att få hålla i en liten mjuk bäbis och få sitta och prata med en hjälte på 12 år och en hjälte på 14. Dom har mitt blod i sig tänkte jag och blev lite själviskt filosofisk.

OCH så glömmer jag ta bilder, mitt fån, så upptagen av dessa fantastiska killar så tanken på kameran var i universum och mobilen fanns inte i denna värld heller.

Sånt är riktigt skämmigt och svårt att komma över! Så blir det av självisk filosofi!

Och idag hade vi litet glöggparty för vännerna omkring oss (geografiskt). Jättetrevligt. All chokladtryffel smälte utanför kylskåpet. Makens bullar med fyllning av mandelmassa var stenhårda och mina änglapepparkakor med calvados medförde också viss risk för besök hos tandläkaren. Kan däremot tipsa om Kung Oscars pepparkakor, gorgonzola med mascarpone och mjuka fikon. Till den spetsade glöggen. Eller för all del ett glas rött.

Och min Inga med husse hade lilla godingen Heidi (Silky-terrier)med sig. Ett ljuvligt litet troll som nu är 4 månader. Och man blir lätt glad när alla tre vovvarna leker och har trevligt utan att välta vare sig gäster eller kaffebord. Egentligen är ju även Alfonz & Tea fortfarande valpar...
Prat, skratt, härligt gemytligt. OCH så glömmer jag ta bilder!

Sånt är också skämmigt. Så blir det när man har själviskt trevligt!

Chokladtryffelsvinen

JIHA, fångade några solstrålar och tvingade vovvarna att springa runt åkern med mig bara för att få sol i ögonen!!! Inbillar mig att ljuset är bra även för vovvarna?!

Har just gjort tryffel - igen. Men första gången på vit choklad - och med lime/vaniljstång.
Yammie är bara förnamnet och efter denna jul kommer vi att rulla från storstugan medelst den lilla slänten ner till snickarbon. Där vi efter juldagarna ska börja snickra fågelholkar...

Jaa, suck - den som hade vingar!

Med vänlig hälsning

Idag fick jag ett brev från Jordbruksverket.
Vi köpte Alfonz the aussie i juni och nu i december hade Jordbruksverket upptäckt att jag som ägare inte lämnat ett personnummer.
Och det må vara både ris och ros med kontrollen.
Men raderna om efterlysning av mitt personnummer avslutas med
"Med vänlig hälsning
Centrala Hundregistret"

Och då reagerar min lilla språkpolis. Hur kan ett centralt hundregister skicka en vänlig hälsning?

Om det kommer en vänlig hälsning från till exempel Hotellet i Mellangärde så kan man ju förstå det. Även om det borde ha funnits med ett personnamn. Då blir det mer personligt och har man dessutom gästat hotellet så kan man uppskatta den vänliga hälsningen och känna sig uppmärksammad.

Men vänliga hälsningar från centrala hundregistret! Dom kunde väl ha skrivit ett namn vilket som helst och det hade mottagits positivt.
Fast generellt kan nog sägas att ett företag ensamt inte kan skicka en vänlig hälsning. Det krävs fortfarande en mänsklig gestalt. Alltså ett namn.

Tänk vilken skillnad att få ett brev från Skatteverket där det förutom "med vänlig hälsning Skatteverket" också är undertecknat Anna Anka eller Mårten Gås...

Nu ska jag inte fördjupa mig i alla hejdlöst tokroliga situationer som kan uppstå.
Näe, nu ska jag försöka dela upp chokladtryffeln i små kuber innan den hinner blir för varm - det blir en rad i taget, sen kylskåpet en halvtimme. Så får man kvällen att gå...

lite magi en tisdagkväll

Kolla! JAG KUNDE! I den mogna åldern 60 plussss har jag
faktiskt gjort det! En alldeles egenhändigt tillverkad lingon-
krans. Den första någonsin! Och det var så kul så det finns
risk för att det blir fler. Grunden är en halmkrans. så lite,
lite fusk var det förstås. Men många små lingonkvistar
blir det...

Och den här bilden tog jag hemma när klockan var runt
tre och det började skymma. Himlen är mörkt klarrosa
och blå. Förstora bilden så syns det bättre.
Det var verkligen magiskt!

Lika magiskt som egen lingonkrans och stundande till-
lagning av chokladtryffel - yammie!

Ännu mer magi blev när vi fick vår nya luftvärmepump
installerad. En likadan som vi hade i förra huset. Och
våra låga elkostnader då gjorde energiinspektören till
ett riktig fiollåda! Och inte låter den nåt heller! Pumpen
alltså!

Värme och mys, precis vad vi behöver nu!