Swisscchh. What was that? Oh, only my life.

Haha, imorron blir det taklagsfest på vårt yttepytte växthus på 4,5 kvm. Mitt 4:e växthus och faktiskt det minsta. Vilket passar mig perfekt eftersom planerna i början har en tendens att överskrida orken och lusten när säsongen närmar sig sitt slut. Fast ett par hus hade jag som ett uterum med liten sittgrupp i. Och i ett av dom hade jag mammas lilla kristallkrona och det var verkligen urhäftigt.
Men så blir icke detta. Näe, gurkor, tomater, chili, paprika - rakt upp och ner.

Men vi ska inte bara fira växthus. Den 29 maj är det 1 år sedan vi flyttade in på vårt älskade Larstorpet. Och en del har hänt och blivit gjort under året som gått. Vi har byggt upp ett helt nytt kök med två nya fönster, lagt nytt golv, fixat hallen, vardagsrum, läsrum, fräschat badrum, två sovrum, byggt om veranda och förstubron. Dessutom planterat nya växter, flyttat om, tagit bort och fyllt två dammgropar (5500 spänn!!!! arbetskostnad för igenfyllning går inte in under rotavdrag, idiotiskt. För om du gräver upp är det OK. Logiken?).

Och förutom detta har vi under året mist Elviz the aussie - som vi lärde känna som 5-veckorsvalp, intensiv men ljuvligt glad kille som tyvärr blev sjuk vid 19 mån ålder.
Vi köpte Alfonz the aussie som är en never-ending-love-story och sist, men inte minst lilla charmiga och roliga Tea the aussie som fick flytta i påskas. Hennes dagar gick i 210 och övriga familjens i 120 så det blev lite obalans. Fast jag vet att hon mår som en prinsessa och mellan varven är hon oerhört saknad.

Och den största glädjen av allt är att ingen i vår närmaste krets har förolyckats eller gått bort av andra anledningar under året. Sånt kan jag faktiskt gå runt och känna tacksamhet över. För det har inte hänt de senaste 10 åren tror jag. Och det ger en slags frid i själen.

Och just frid i själen är det att få bo här på Larstorpet.
Tänk om makens mammas kusin Evert hade vetat att vi en dag skulle bo i hans lilla tvårums enplans tegelhus som blev ombyggt (inte av oss dock) till ett falurött torp med vita knutar, övervåning och 4 rum o kök...

Nåt för kallare tider

Ja här är den, kloka dotterns tröja som påbörjades när syfestivalen var på Älvsjömässan.
Spets nertill på liv och ärmar, stickat för hand och sen satt på maskinen för slätstickning. Hade gjort provlapp först och det har faktiskt stämt i stort, ärmarna behövde justeras och själva ärmhålet. Men modellen är så bra så jag kan översätta den i andra garn som inte är fullt så vassa som detta entrådiga ullgarn. Och spetsdelarna är perfekt att sitta med i soffhörnan framför tv:n:))
Tröjan är tänkt som en slags väst med längre tröja eller skjorta under.

Men plagget är garanterat ingenting för varma sommardagar...

Jag vill tacka regnet

...som får mig att må bra.
Har nu fått klart två tröjor som är färdiga för blockning och sen kommer bilder. Ska inte säga att jag också tackar förkylningen, men den hjälpte till så att jag höll mig sittandes vid stickmaskinen.

Blev så lycklig över detta så jag gjorde en bred halsduk av Delight på 4 nystan och 491 varv på mellanstickisen.

För övrigt är det inte en kul årstid att vara förkyld och lite febrig. Och absoluuut inte när även maken går på 14:e förkylningsdagen och ska ha stort födelsedagskalas nästa söndag med 30-40 gäster.
Men han har fått penicillin, så vi hoppas det är snabbt övergående nu. Förkylda grabbar är inte att leka med, har hört att dom är allvarsamt sjuka och kan bli både asociala och humorlösa.

Nästa hopp står till vädergudarna (om dom finns?) men, peppar, peppar, det brukar vara underbart väder när han fyller år.

Och utmana ödet tänker jag göra - inte ens ett plasttält är planerat eftersom vår trädgård inte är anpassad för ett dylikt.
Tänk om det slutar med att vi får placera ut små sällskap i snickarboden, hönshuset och friggeboden?

Fortsättning följer och den blir olidligt spännande...

Alfonz the aussie och kottarna

...vadå, vadå? Nu väckte du mig...

jaså - en kotte i vedskjulet.

Jamen, gäsp, jag hör hela tiden när dom blåser ner, det är
fullt runt vedskjulet...

...visst blir man hänryckt

Körsbärsträdet blommar och

den norska brudspirean spirar, ljuvligt!

Beställde violpelargon - fick blyblomma!

Rosenkvitten är såååå vacker

liksom Alfonz the aussie som försöker hålla tungan rätt i mun när han kryssar mellan alla blommor matte har i trädgården som han absolut inte får pinka på...

Glad pingsthelg!

Kullerbyttekväll

...och tack för en som vanligt inspirerande kväll med Kullerbyttans damer (för grabbarna har inte anmält sig). Denna kväll var det presentation av programmet Design-a-knit som säkert är en riktig höjdare när man väl lärt sig programmet. Och helst har en elektronisk maskin förstås.

Men smakar det så kostar det och jag får nog hålla till godo med mina hemlagade mönster som görs i Excel och sedan klipps med håltången på hålkortspapper. Känner mig trygg med att i alla fall kunna den biten rätt ordentligt.

Så fick jag hjälp med stickledaren som nog underlättar när man kan funktionerna. Och så har vi det där med provlappar. Men nu ska jag verkligen anstränga mig. Har fortfarande inte monterat kloka dotterns tröja så jag vet inte hur resultatet blev av mina nogrannare provlappar.
Ändå köpte jag förstås mer garn av Sara (och vi missade Sticka-rabatten) och nu ska jag ge mig på lingon-koftan fast som tröja. Bilder kommer.
Det kommer förhoppningsvis några regniga dagar snart så maskinerna får jobba...

Sol i både hjärta och sinne

Den här urläckra Verbenan kom som gåva från lillebrors-gänget. Den är planterad i en lodrät säck just för att hängas på en vägg. Häftigt!

Igår när Östra Svealand formligen badade i sommarvärme, blå himmel och sol hade vi lunchgäster. Lillebror, svägerskan, brorssonen och svägerskans svåger.
Strömming (sill) med mos och lingonsylt och en god bärs. Ljuvligt, fantastiskt, efterlängtat (både sällskap, väder och mat).

Dagen var faktiskt lite chockartad för kroppen. Här gick man och la sig i sockor, tröja, munkjacka, väst, handskar och lite regnkläder och vaknade till regelrätt sommar-outfit. Och idag har jag varit tröttare än trött. Och värme runt 20-25 är helt OK, sen svimmar jag.

Åkte in till stora staden och fikade med kloka dottern. Fick en puss av Trean. Han kan numera ta sig fram gåendes och det ser helt underbart ut. Alfonz har lite svårt att begripa varför man inte ohejdat få kasta sig över barnet med en ocean av pussar. Dom luktar så gott dom där små människorna.
Kloka dottern och hennes äldsta son åker till NY om ett par dagar. Så stort. Att få åka med sin femtonåriga yngling. När mina ungar växte upp så hade jag tyvärr aldrig ekonomi för att resa utomlands med dom. Nu när barnbarnen får ge sig iväg med föräldrarna så känns glädjen liksom dubbel för jag vet ju att det betyder extra mycket för deras föräldrar att kunna resa med barnen.

Delad glädje är faktiskt mer än dubbel...

GAK - garden act of kindness

Tro´t eller ej, men "vinstocken" vi satte i höstas har faktiskt överlevt denna långa och bistra vinter. Har länge letat efter någon form av liv i plantan och nu upptäckte jag en liten röd knopp. Nu ska jag bara våga beskära den på rätt sätt. Ser fram emot att trampa husets vin!

Undrar om det finns nån motsvarighet till RAK (...? act of kindness) eller om vi kan starta en? GAK ( garden act of kindness)?
I så fall inviger jag med dessa fyra plantor från min Inga: två bondpioner, en akleja och en stjärnflocka. Med i packningen kom en Skelört (för ren research) som dock ingen uppmanas spara på...

Och från den närmaste grannen har jag fått buskar. Vill inte tänka på ordet, men buskarna har vita runda bär och heter nåt jag inte vill uttala högt för tillfället...

Gult är fult - i min rabatt

...undrar hur lurad man kan bli? Jag vet med 100% säkerhet att omslaget på de lökar jag planterade i höstas visade vita tulpaner.
Och nu när de äntligen slår ut så är jag jättebesviken. Ska dra upp alla lökar och ta in blommorna - påsken kom sent till oss...

(om det här blir märkligt i publiceringen beror det helt och hållet på mina okunskaper om blogger, jag får inte till format och text eller kan flytta bilderna i texten, trots idoga försök)

Fikatajm med cookies

Så här blev den nya trappan. Maken har egenhändigt "designat", mätt in och byggt. Jag är mycket imponerad, den är så snyggg! Och ska förstås bli grå även den vad det lider. Renoveringen går framåt och för husets del är det nu bara övervåningens hall kvar att "fixa till". Dvs klä med tak och väggar.

Och utomhus håller vi på att fylla igen en och en halv dammgrop. Vilket innebär att vi behåller ca 3x2 m till en ny damm. Fyllningskillen skulle kommit med resterande fyllning idag, men 1 ton massor kanske fick en annan adress?

Det stickade linnet är klart och naturligtvis färdigpaketerat innan jag kom på att ta en bild!!! Ibland går det väldigt fort men fel...

Får skylla på ett mycket välkommet fikabesök av grannens dotter med make och barn. De bor sen många år tillbaka i USA och och har nu inte varit back home på tre år. Små ljuvliga döttrar på 2,5 och 4 år. Och jag känner mig så pinig, men det är så märkligt charmigt när dessa små töser pratar engelska... Fast dom kan svenska också, men när dom pratar med varandra så blir det gärna lite svengelska.

Den stora tösen anlände med orden: "Hej, vi har kommit för fikatajm, I like cookies".
I just love it!

Nu är det tantvarning

...så kolla in den här länken på Youtube, man ska aldrig ge upp sina drömmar, utan dom har man ju inget att drömma om...och ålder är bara siffror på ett papper! Heja alla pantertanter!

http://www.youtube.com/watch?v=JAwOZvvGsRs&feature=player_embedded

Tiden är inte tidsmässigt vad den lovar

Här är den gamla trappan till farstun omgjord till kryddtrappa. Lätt att gå ut och klippa det man behöver till middagen.

Och här är de nu färdiga pallkragarna med nyplanterad sallad av olika sorter, mangold och squash. Hurra, jag slipper knäböja!

Här ligger det ännu ouppackade växthuset och väntar på plantor av gurka, tomat, chili, apelsin och citron. Tills vidare är läsrummet tf växthus.

Slutligen, mina som bästaste grabbar i välförtjänt avkopplingsposition. Den ena är hårigare än den andra - jag säger inte vem!

Och idag har regnet porlat lite vårläckert och äntligen har jag fått avsluta ett av mina stickisjobb. Ett, i vanliga fall, enkelt linne blev en prestigefråga. Gjorde fel tre omgångar, fick ta upp 10 varv, glömde kilen i mitten, sen glömde jag ta ut för halsen efteråt, och jaa, det räcker väl! Ett jobb som normalt tar högst nån timma har tagit många fler timmar bara för att jag blir ringrostig så fort jag är ifrån mina stickisar mer än två dagar i sträck.

Beroende, moi?
(öppnar skåpdörrarna varje kväll och säger gonatt till alla garner, insuper doften och känner inspirationen strömma till, lägger mig och tänker på allt jag vill göra i morron. Och innan jag hinner vakna har det hunnit bli kväll och läggdags igen...och så börjar vi om)

Ska nu sticka ett fodral till sockertoppens (sondottern) mobil - en specialbeställning:))

...nu är dags att njuta - när kommer värmen?

Ja, det här blev en liten kompott av bilder på verandan som äntligen, äntligen är helt klar. Vitlaserat nytt staket och spaljé, grålaserat renoverat golv. Be mig inte måla nåt mer det närmaste halvåret. Inte tvätta, skrapa, skruva, skrubba heller.
Nu återstår en del planteringar, lite stenläggning, sen ska allt växa upp runt verandan.
Och här ska jag sitta med maken, grillmaten och ett glas rött, solen i nedan och Alfonz som fotvärmare - här är verkligen gudagott att vara.

Men, när kommer värmen?

Rosen är död. Leve rosen.

Busken som denna ros tillhör har jag släpat med mig runt till tre olika trädgårdar och dito flyttar. Jag har glömt namnet på den men doften låg som en snuttad parfym över trädgården. Nu är rosen och därmed doften borta. Denna vinter tog kål på den. Liksom vår i höstas inköpta stora rhododendron Cunningham White. Trädgårdsmästaren påstår att marken har varit för blöt hela vintern. Bladen är svarta. Och inte vill han ersätta oss. Kanske begripligt. Den var så dyyr och vi frotterade oss med köpet när maken sålt ett par bilder. Han har även tagit denna på rosen.

Beslöt att dränka sorgen över de blommor vintern tog med sig. Har idag planterat fyra klematis "Vitalba" som ska växa på spaljén. De är vita, doftande och blommor flera månader.

Liksom klätterrosen "Grand Award", mörkröd med dubbla blommor, doftande, kontinuerligt blommande. Både rosen och klematisen blir flera m höga. Spännande!

Gurkan har tittat upp ur sådden, vore väl snart idé att montera växthuset...