Rosa, inte på bal men som kofta

Å här är den nu koftan Rosa som varit så många turer med. Och efter tvätt blev den alldeles härligt fluffig och tjock. Verkligen nåt att kunna använda som en jacka i kylan (utan blåst). Fast även här saknas spännen och de ska jag nu snoka efter på Syfestivalen till helgen.

Garnet är Ullcentrums finull, mönstren ur fantasin och stickat på standardstickaren SK280.
Från början var den tänkt som medium, men efter tvätt och centrifug blev den degraderad till small.


Här har jag härjat i taket och äntligen fått upp en del av mina alster på pinnar . Stickat ska inte hänga på vanliga galgar, blir så fula märken.

Men jag misstänker att taket inte håller för alltför många pinnar med de tunga koftorna på. Får väl sluta när taket börjar bågna.

Å andra sidan kanske en del försvinner när de åker ut på årets julmarknad.

Ja du hör ju, vem tror på Tomten?

Varning för barn

...önskar att någon (?) hade varnat mig. Vissa garner ska helt enkelt inte stickas på standardstickare.
Härmed varnas för lingarnet M&K Linen (Marks&Kattens) i 100% lin. Det gick an att göra ett litet prov, men en hel tröja - JAG HAR INGA ARMAR KVAR!
(Fast lingarnet från Ullcentrum funkade...)

Men nu måste jag ju fortsätta så dottern får sin vackra tröja. Och hon ska få höra... Och hon ska ha klart för sig att modern slet sig till muskelfästesbihangsinflammationsledsreumatiskbihålebacillvarhärdsbakterier bara för hennes skull.

Vad gör man inte för barna...

Hur tänkte jag nu

Jaa, här sitter jag nu igen och bara funderar. Inte alls över livets förgänglighet, nejdå, dom tankarna släppte jag vid fyllda femti:)
Näe, jag funderar faktiskt på om jag skulle ha två olika bloggar. En som jag använder som en slags dagbok och en som en ren stickblogg.

Efter att ha funderat rätt länge (för att få tiden iväg från rosenkoftan som ligger på ärmmontering) så tror jag (låter fortfarande tveksamt) att det får fortsätta vara bara en blogg. Jag är numera en ganska rörig person. Inte ybervimsig eller så, utan mer det här att hålla på med många olika projekt. Och fördelen med att vara passionist är ju ändå att man kan hålla på med det man gillar och har lust med.

Och lust har jag en tid med stickning, en tid med snickring, en tid med sömning, en tid med trädgård och växter, en tid med älskad make och Alfonz. Icke att förglömma barnen och barnbarnen. Och sånt tänker jag på under tiden jag stickar. Vilket innebär att många vackra tankar är tänkta när mina alster är klara och hamnar på bild (kanske - inte alla). Och jag går från det ena projektet till det andra, många gånger, under en och samma dag.

Så nu har jag kommit fram till att det skulle bara bli besvärligt med två bloggar. Och denna något röriga (men icke ybervimsiga) tillvaro är ju mitt nuvarande liv som jag noterar och delar med mig av i valda delar.

So be it. Så skönt när man har ett bollplank. Hjärtatack.

Olivia (kanske en till Karl-Alfred för rättvisans skull?)

...och här är hon, klar så när som på spännena. Som för övrigt ingen kofta har ännu. Jag kan inte riktigt bestämma var inköpet ska ske och jag tycker en del saftar i med priset.

Och tyvärr gör inte bilden koftan riktigt rättvis för färgerna är så mjuka i latte och en härlig olivton.

Nu blir det paus för att montera Rosa och att sätta upp stänger i taket för att hänga tröjor och koftor på. För med en gnutta flax kanske jag hinner vara med på julmarknad detta år med en del av mina alster. Jag har liksom aldrig hunnit med från höst till jul. Annars inväntar jag nästa jul. Mina mönster är tidlösa och det är faktiskt vitsen med det hela. Tidlöst var ordet.

Bara för ro s k ull

...lyssnade jag på Melody Gardot (smaskens) och hade gjort ett stycke klart av rosenkoftan - och glömde helt bort tiden.

Stickat i Ullcentrums 8/2 finullsgarn. Härlig och naturlig ullkänsla, men lite för stickigt för mig.
Rosorna är omgjorda femtioelva gånger och omstickade nästan lika många.
Och det är lagom kul med hålpapper som ska tejpas och klippas på nytt!
Och redan nu ser jag nåt som ska ändras...
Fort men fel!


Tålamod är något som inte återfinns i min vokabulär...

...och se det snöar

Visst är det väl ovanligt tidigt med snöfall redan i oktober.
Just därför måste jag ju memorera i min "dagbok" för nästa års kom-i-håg...
Ser lite kul ut med höstfärgen i björken och
snön på marken.








Alfonz har rejsat i trägårn hela förmiddagen, fullständigt galen av lycka över snön.
Blev lite renare i pälsen...












Så fick även dammen sitt första snöfall. Och bärnätet vi lagt som lövskydd följde med
snön ner i vattnet!

Fast detta år tänker jag inte önska
oss en vit jul...

Spännande

Titta! Vilka snygga spännen! Kom i brevlådan från kära väninnan norromstan. Ska sättas i någon av koftorna. S.k. norska spännen (jorå, har googlat och de kallas så) sitter ju mest på lusekoftorna. nu har jag inga luseprickar, ännu, men jag tycker spännena är väldigt fina till även andra modeller.
Fast de är svåra att hitta, nån som kan tipsa?

Och koftan Rosa (roskoftan som jag påbörjat) får ligga på vänt. Det blev för långa flotteringar så jag måste redigera mönstret. Suck, och göra om...

Varmhållning

...tänkte bara visa apropå resårtillsatsen igen. Det här är en halsduk med luva (alt huva el hood?) där jag utnyttjar resårens bredd just där luvans hals börjar och slutar.
Helt underbar att vira runt huvud och hals när nordan står på lur.
Och denna är också gjord i Alpacka, detta förunderligt varma garn. Faktiskt världens varmaste garn enligt uppgift.

Trist bara att det är så himla dyrt...
(fast, allt är ju relativt:))

Dricker vattnet som kastats i blåsan

...och nu till nånting helt annat.
Har du tänkt på att läkemedelsföretag, vårdinrättningar och vårdföretag använder sig av uttrycken "kasta vatten" och "tömma blåsan" istället för att helt enkelt säga "kissa". Det har tom smittat av sig i TV-reklamen och blir då fullständigt löjeväckande. (För att inte tala om analklåda mitt i middagen). Det måste också vara svårbegripligt för den som ska lära sig vårt språk.

Tänk dig in i situationer som när den lille har kissat i sängen. Va, har du kastat vatten i sängen?
Eller när pojken kommer in gråtande och säger "Olle kastade vatten på mig". Va har Olle kissat på dig?

Lika fånigt blir det när man säger att någon dricker och då är det underförstått en alkoholist. Klart man dricker, men vad? Jag dricker också - vatten, saft, vin, calva, whisky.

När vi lånar så många utländska ord och förvränger till svenska och när det kommer så många slanguttryck med generationerna - varför kan vi inte kalla saker för dess rätta namn?
Kan det vara mer enkelt än så?

Kon efter person

Kolla här! Det kallar jag koner! Fick idag paket från Ullcentrum med deras 1-kilos-koner med ullgarn. Drygt 1 kilo! Lycka, lycka, lycka!

Konerna är så stora så jag måste vira av på mindre koner. Annars dras garnet för hårt i garnhållaren som inte "når" runt hela konen. Tips någon? Sussie, hur gör du? Har gjort ett test på msp 8 på 280:an och det ser helt ok ut. Undrar om man tom behöver ta drygt 8 för mönsterstickning...

(de mindre konerna är på 250 gr resp 500 gr)

...och här kommer det nya mönstret som ännu inte är döpt. Förslag? Det stora är fram/bak och det mindre mönstret är ärmarna. I verklighetens odigitala färger är det latte och en varm olivgrön färg.

Idag kom den första snön hos oss. Och min första tanke var att nu behöver jag inte gå ut och ta reda på trädgårdens krattning...
Hade lyckats förtränga förra årets skottningsrygg!!!

Färdigt

Här kommer ytterligare en A-tröja. Stickad i akryl till väninnan i Skåne som inte tål ull.

Och äntligen blev snöflinge-koftan klar. Ska ta in lite tips på hur man enklast gör knapphål i framkanten. Nu blir det tennbeslag som sig bör.

Och tack gudomligt snälla Sussie för garnprover. Har nu testat och beställt 1kg-koner från Ullcentrum. Underbart härligt garn och med konerna blir jobbet med trådfästning väsentligt
enklare.




Ett nytt mönster är under bearbetning och kommer snart på bild. Är vansinnigt roligt, men jag förstår att det är väldigt mycket enklare med designprogrammen där allting finns färdigt.

Har kommit in i nån märklig stickfas nu och varje ledig minut står jag vid stickmaskinen eller klipper mönster, lyssnar på Lotta Bromé eller ljuvlig klassisk musik.
Det finns en Måz-art för varje tillfälle...

(Vi hade en katt som hette Mozart. Han omdöptes snabbt till Måskatten av barnbarna).

Upprepning pågår

...detta är vådan av att inte ha koll på vilken färg som går i vilken garnförare.
Å andra sidan ser man också hur ett mönster på ett genialt enkelt sätt kan förändras.

Mönstret jag tänkt mig är det längst upp. Och det har jag stickat på andra delar...

Det är bara att repa mod och repa upp...

Efter tuck och smak

...tuckmönster som följde med maskinen.











Har aldrig gjort dylikt tidigare, men tröjan till 18-åringen blev fantastiskt bra. Utan maskprov:))
Garnet är buteljgrön merino-ull som finns på 500gr kon hos Brothershopen. Nu drar ju tucken lite mer än vanlig slätstickning, men det går åt drygt 1,5 kon till vuxentröja som denna. Och här ligger den, ihopsydd och blockad, JIPPI!





Och då får jag tid till mitt nästa projekt, första koftan i helt eget mönster. Har bara ägnat mig åt tröjor på senare år för det går mycket snabbare!
Det tar tid att fundera mönster, rita upp först på rutpapper, sen på hålkortet och till slut klippa ut alla markeringar på kortet. Fast på de bara 24 maskorna man har att leka med finns det säkert nån som lekt nåt liknande. Inte minst viktigt är att det inte blir för långa trådar i mönstret att fastna med fingrarna i...
Men det är jätteroligt - och visst blir det snyggt...
Snöflinga döpte jag mönstret till.

Resårstickad väst

Ville bara visa denna enkla västmodell, apropå resårbäddar och dess fördelar.
Den här västen är gjord i 2x2-resår och midjan får man genom att bara minska maskstorleken så långt man önskar. Styckena är helt raka och sys ihop i axlarna och sidorna, upp till önskat ärmhål. Den lilla sjalkragen är bara invikt i axelsömmen. Faktiskt lätt som en plätt.
Den här har jag gjort i svart, alldeles ljuvlig Alpacka. mjukt som en barnrumpa blir det.

Höstfint för småfolket

...och här har vi resultatet av kvällarnas TV-tittande.

Den randiga här är stickad av strumpgarnet Fame, duger till tröja också!

Det som ser lila ut på skärmen är i riktiga livet vackert vinrött, blandat med dova färger i bla gråblått och olivgrönt.

Den här är faktiskt helt handstickad efter helt egen design. Garnet är ett maskintvättbart ullgarn från Vartofta. Både mjukt, skönt och prisvärt. Passar stickor nr 4.
Har dessutom gjort en A-tröja av detta garn på LK:n och den blev kanonfin. Väldigt mycket mjukare än med naturgarnerna.







Och jodå, tröjorna är tänkta för Trean, han ska bara växa till sig ett par månader...

En vecka utan garn - näe....

...och nu är vi tillbaka från de föräldrafria dagarna i upptagne sonens hem där vi vaktat huset några dagar.
Barnbarnen är stora och läxor på högstadie och gymnasie är inte att leka med. Och med Idol efter middagen blir tiden för umgänge inte speciellt lång. Men det känns ändå härligt att få dela deras vardag med läxor, funderingar, kompisar och framtidsfrågor.

Kände att jag tycker det är rätt skönt att ha uppnått mogen ålder och befinna sig i "livets mellanrum". Inte så mycket funderingar på yrkesval, partners eller vilket land man skulle välja att bo i.

Hade för säkerhets skulle med mig den lilla stickisen (LK150) och stickade faktiskt 2 A-tröjor som nu är under montering.
Har också börjat med en flaskgrön tröja till sonsonen, i tuckmönster. Har försökt med maskprov, men det funkar inte på min tuckstickning. Ett vanligt varv är två varv med tucken...

Men jag gör som vanligt - går efter mitt osvikliga ögonmått - med risk för haveri!

Bilder på ingående...