Alfonz the aussie som snöstjärna

Ja Alfonz njuter av snön - än så länge.
Men det är lite förrädiskt. Där under den mjuka snön är det helt enkelt glashalt. Och till och med fyra tassar kan halka iväg åt varsitt håll...

Inspirerande inspiration inspireras

Inte kunde jag motstå Surtantens inspirerande köp av Iris Bishops mönster. Så idag kom det tre buntar mönster i brevlådan.
Jag brukar inte kopiera rakt av (om inte det är oemotståndligt vackert), men som ren inspirationskälla är det en fröjd att frossa i hennes mönster.
Egentligen fastnar jag inte för nåt av dom rakt upp och ner, men just i kombinationen med egna idéer kan det bli suveränt. Man får ju låna fyra takter sägs det:)
Och som sagt, bara inspirationen är ju halva nöjet

Det var en gång

Tog en tripp längs "memory lane".
Bilden togs för flera år sedan och föreställer bojsen (Treans bröder) iförda sina då nya tröjor. Minns att det var en idé jag ville testa.
I alla fall tycker jag det är rätt snyggt med dragkedja upp i halsen.
Ska nog kanske om utifall eventuellt vi får se
göra om det...
Nu är de i alla fall sparade i stickarkivet:)
(tröjorna alltså:)))

Grått är flott

Så blev den påbörjade ulltröjan klar. Eftersom jag hade ärmarna nästan klara så var det lika bra att sy ihop den.
Modellen är kort så det är inte måttfel.









Och testet med spetsstickat längst ner på stycken och ärmar föll bra ut. Jag trodde det skulle bli för sladdrigt, men just det här mönstret blev bra.
Garnet är ett ljuvligt kamgarn som tyvärr har upphört och jag råkade ha ett paket. Det blev två nystan kvar. Lagom till myssa eller muddar.
Gjord på min sk280.





Så nu ska det möjligtvis bli lite lek med stickisarna. Sånt man aldrig ger sig tid till, men som är så viktigt. Speciellt för mig som aldrig lyckas få in det där med maskprov osv. Då behövs det extra lång tid för lek...

Jag, en stickoholic

Jobbet på övervåningen fortsätter.








Här var tidigare ett hål efter en gammal trappa som ledde rakt ner i köket. Man hade satt staket runt hålet som vi nu tog bort och gjorde "gångbart" tak/golv av det hela. Blir väldigt vackert sken när en lampa skickar ljus ner till köket.








Stickat? Nähä, det har jag inte gjort på hela dan.
Äsch nu ljög ja, det blev en ärm till påbörjad tröja...alltså är man inte bara yarnoholic utan även stickoholic:)

When will AJ ever learn???

Äntligen, lingonkoftan, fast inte blockad ännu, och knäppen saknas. Den blev som en jacka i det här garnet, Tror akrylen lämpar sig bättre för icke tvåfärgade plagg eftersom den är mycket grövre än vanlig 4ply.

Så blev det då en tröja till och nu är det stickstopp för några dagar.

Blev smickrad och lät mig övertalas att vara med på stor julmarknad med mina alster. Tyckte inte jag hade nåt att ställa ut, ville planera för nästa år. Men med orden "det är bara att producera", "klart du ska va med", "man jobbar bättre under press" har jag nu producerat dussintals tröjor och koftor och nu tog lusten slut, axlarna/höfterna/ryggen (jobbar stående) är kaputt och humöret åt fanders.
Jag har stått vid maskinen ganska exakt 14 dagar och nu vill jag varken vara med på julmarknad eller sticka mer. Längtar efter att laga mat, beskära vinbärsbusken, snickra lite...

VARFÖR LÄR JAG MIG ALDRIG?

-Har aldrig funnits i min planering att vara med på någons julmarknad. Skulle bara kolla hur lokalerna såg ut!!!
-Har aldrig funnits i min planering att vrålsticka för ren försäljning.
-Skulle aldrig kunna tänka mig att beckna mina alster utan en röd tråd i samlingen, saker som hör ihop, vackra påsar, etiketter, snören osv
-Jag avskyr "tomteorkestrar" som förstör min alltmer krympande julkänsla och jag är ljudallergiker.
-Jag avskyr hela hysterin runt julen.

Så nu har jag fylld av samvetskval tackat nej, försökt mig på en tänkt julklapp på maskinen utan att lyckas och hoppas på att sticklusten återvänder snart.

"Jaha, maskinstickning - jamen då stoppar du väl in fåret i ena änden så kommer tröjan ut i den andra".

Jag skäms för mig själv. Vid snart fyllda 65 borde jag verkligen kunna lita på min magkänsla. Dumkopf!!!

Varmt, skönt och ostickigt

Så här hänger jag upp pågående projekt. En del blir färdiga, andra blir en inspiration till nya idéer.
Och som synes ligger lingonmönstret bra till.











Så det blir nu äntligen en lingonkofta. I akryl, på kon från Brothershopen. Bara testat på kuddar och benvärmare förut. Men det känns väldigt bra så här långt och jag är förvånad över vilken värme garnet sprider. Ingen skillnad mot ullen faktiskt.

Olidligt spännande...

Sånt ljus i mörkret

Tips vid strömavbrott: Pannlampa
och gasolhäll!

(Jorå, ljuset enbart från kamerans blixt och de ljus som finns bredvid spisen)

Äntligen fick jag till det med de norska knäppena. Beställde från Stoff & Stil för endast 10:95/st.
Och helt lagom storlek. Rekommenderar detta
företag som har så mycket roliga sy/garnpryttlar. Till rimliga priser. Man blir så glad! Fast man kan hålla sig för skratt när det är dags för fjärde koftan som får påsytt 5 spännen att fästas på 6 ställen...

Och Syfestivalen förde det goda med sig att jag upptäckte dessa fantastiskt läckra koftor. Från Solkustens Spinnverkstad i 1tr ull.

Fanns också uppstickad i grått.

Gissa vem som gick hem med garn o beskrivning i natur? Och samma kväll la upp 377 maskor...? (till bara ett bakstycke).
Just det. Det blir TV-soffans vinterprojekt när inte annat roligt prioriteras.
Jag har försett mönstret med igångsättningsdatum:)

Syfestival - nej, inte en gång till.

Nu har jag varit på Syfestivalen med två väninnor.

Dessvärre kunde vi alla tre konstatera att inte heller denna gång har mässarrangören visat sina bästa sidor.
Entrén på andra sidan om huvudentrén, kilometerlånga köer genom kassorna, trångt mellan utställarna - gick knappt att andas. På tok för liten lokal.

Och en eloge till dom utställare som bemödar sig och låter även ögat få sitt. Flera hade bara ställt upp tråkiga wellpappkartonger och kastat ner garnnystan i en salig röra.
Nu kan nog besökarna också ställa till oreda, men utställare som Ullcentrum, Karin Öberg, Solsidans Spinnverkstad lyckas få det så inbjudande så man vill köpa varenda garnnystan.

Och lite trist är det när vackra stickade alster hänger på gamla galgar i dessa sammanhang. Stickat ska upp på pinnar eller läggas vackert.

Och ett café plus en restaurang öppet. Vi hade bestämt oss för att äta god lunch med sushi och kanske ett glas vitt, som fanns förra gången, men det slutade med en chokladpucko och en plastinslagen macka från Pressbyrån. Allt annat var toklånga köer till. Även bankomaterna.

Är vi stick/sy-madamer (för det är bara vi som är där) inte värda en fullödig mässupplevelse? Har mässarrangören missat oss som målgrupp? Vad säger de krögare/caféer som missar i omsättning? Jag menar, vi kan bli så gladhysteriska så vi inte ens märker att en garnleverantör HÖJT priset istället för tvärtom - som man gärna tror.

Och hade inte mina vänner hunnit i förväg och tagit plats i kön när jag kom dit - då hade jag nog vänt på klacken.

Och någon mer gång blir det inte för denna tillställning. Man kan spara in de 120:- i inträde, köståendet i timmar (totalt), det dyrare garnet och handla där man brukar och spara både slantar och energi.

Jag kom (tyst med dig!) hem med garn till en helt förtrollande stickad kofta från Solsidans Spinnverkstad i entrådigt ullgarn. Fanns inget som helst behov, annat än skönheten...

Hackat och malet

1 november firade maken o jag 30-årig bröllopsdag. Inte klokt vad åren går. Så mycket roligt vi hunnit med, och ska hinna med!

Den här ljuvliga lilla skålen fick vi i present av min kära Inga som gör dessa vackra skålar.
För tillfället var den fylld av de göttaste "jungfrubröst" - dvs hallontoppar.





Senaste projektet i huset är att äntligen få panel i tak och på väggar i hallen på vinden. Jag började så smått, men just taket får man ta i omgångar, arbetsställningen skulle icke godkännas av något skyddsombud!








Och idag har jag varit med sockertoppen (sondottern) på Fotografiska. Häftigt med dessa fantastiska fotografier. Det var verkligen värt besöket. Har inte varit där tidigare och blev mycket imponerad över byggnadens ombyggnad. Det ligger alltså i det gamla Tullhuset nedanför Slussen i Stockholm. Bara deras servering är värt ett besök för det var bland de goaste laxmackor jag smakat. Jättefräscht. Allt.

Så köpte vi affischen med Scarlett Johansson, som också är utställningens egen reklambild. Och den får säkert omgående en ram och åker upp på väggen i sockertoppens rum.

Och på fredag är det dags för Syfestivalen. Ska bli så roligt. Nu ska det jagas spännen till mina koftor. Men attans mig om jag köper så mycket som en meter garn till...