50-plus-presenten

Jadå, med benäget tillstånd har jag fått lov att lägga ut en bild på systeryster iförd munderingen jag gjort till hennes numera 50 plus.

Och det slog mig (utan att göra ont) - det är det som är hela grejen med att sticka och sy - du kan göra något som är så personligt anpassat till mottagaren.

I det här fallet har vi redan döpt möss-modellen efter henne, det är en Beata-mössa:)
Det ser du väl!

Fairisle-beskrivningar till standardstickare

Jag har på ebay kommit över "The Fairisle Book" med 21 olika beskrivningar på fair-isle-mönster. Gjorda för en Knitmaster , motsvarande standardstickare och gjorda i 4ply-garn.
Jag har den på en pdf.fil med 42 sidor och är du intresserad så mejla din epostadress till larztorpet@gmail.com så skickar jag till dig.
Även om modellerna känns lite ute, så är de bra basmönster och själva ytmönstren är kanonfina.

...som jag sa till Linda - känns bra att dela med sig - ska bara komma ihåg också:))

En helg i norra Bohuslän

Vi har varit på en fantastisk, rent av magisk femtioårsfest som iscensatts av min käraste systeryster.
Vi träffades i hamnen i Fjällbacka och fick gå ombord på Donalda under härlig musik ombord.
Här bjöds på drinkar under färden som först gjorde strandhugg på otterön utanför Grebbestad (där Taube vistades mycket) och här fick vi leka lekar på stranden, bland annat i led dansa till Saturday Night Fever...
Vi åkte förbi Ingrid Bergmans Dannholmen och förärades middag bestående av en helt otroligt god soppa på havets läckerheter, goda ostar och kaffe, allt under smittande glad musik. Ja, det gick inte att stå still på däck.
Sista strandhugget blev Florö som ligger i yttersta skärgården. Di gamle av oss har kanske alla sett tv-filmen "Ett köpmanshus i skärgården" och den spelades in här. Florö har en spännande historia med lönnkrog och smuggling och den som är intresserad kan ju googla på namnet.
Väl förtöjda vid fastlandet igen blev det dans ombord...


Och nästa dag hade svågern ordnat en tur till Väderöarna. Han är själv femte generationen av en lotssläkt som bott härute. Taube lär ha övernattat på loftet av sjöboden man ser. Idag finns här vandrarhem och restaurang med en helt ny "färja" som åker ut på bara 30 minuter. Annars tar det en timme ut. De här sevärdheterna kan man också googla på.

Och så tog vi oss slutligen hem efter ett festande som pågick från fredagkväll till söndag morgon och det var lite segt men värt varenda förlorad sömntimme.

Själv är jag och systeryster sommaruppväxta på en ö utanför Fjällbacka, men jag har inte varit här på många år. Det kändes lite som att komma hem igen. Att träffa gamla barndomskamrater var också fantastiskt och nu har vi kontakt igen en del av oss.

Och när vi skulle hämta Alfonz ville dom knappt lämna tillbaka honom. En sån "trevlig och helt fantastisk vovve" hade de aldrig varit med om. Det var första gången Alfonz nattade hos dom. Nu står han på deras önskelista...

Tröjan jag stickat till 50 plusaren blev en ren hit. Hade också gjort en mössa i samma mönster som tyvärr aldrig hann komma på bild här. Med mig hem fick jag fler beställningar...

Så nu är det bara att spotta i nävarna och smörja in maskinerna. Under tiden kan man väl drömma lite om en otrolig helg i Bohusläns vackraste skärgård!

Nu är det skarpt läge

...till skillnad från förra inlägget.
Anledningen är att jag la till en funktion (gadget) så man kan skriva in sin epostadress och få nya inlägg direkt till sin epost.
Själv sitter jag och kollar olika bloggar när jag har tid och missar ibland när någon jag är intresserad av har sagt eller gjort något.
Funktionen i fråga har funnits på Wordpress rätt länge, men nu kan alltså blogger också erbjuda sina kunder detta.

Rationellt och bra tycker jag. Och nu ska jag packa resten av garderoben inför avresan i arla morgonstund.

På återhörande och hoppas du får en skön helg.

Bara blajtest

blalblablafjrjklamanajje för jag kollar en sak...

Nu har det hänt

Yes, yes, yes - plötsligt händer det. På ett enda dygn blir jycken som förbytt. Det måste ha varit sista stygnen som lossnade. Han är precis som vanligt, något mer intresserad av att slicka sig, men annars normal. Tror nästan inte det är sant. Allt ser läkt och fint ut.

Så nu åker vi till bästa västkusten och njuter av en helg med fest, femtioårstal och överraskningar. Näe, dans blir det nog ingen. Efter alla operationer (10) i mina fötter så håller dom liksom inte för dansens virvlar. Jag är glad över att kunna ta en ordinär promenad i rask takt.

Och nu ska det bestämmas vad som får plats i resväskan. Vi ska ju bara vara borta i tre dagar, men det går aldrig att bestämma vad kroppen vill ha på sig på lördag redan idag. Alltså måste det finnas alternativ och det är egentligen alternativen som kräver en fullskalig resväska. Tankemässigt klarar jag mig med en ryggsäck...

Beslutsfattigt

...jag är inte bara vantproducent, jag gillar också mössor:)
En omgång påbörjad, kommer så småningom på bild.

Har med all önskvärd tydlighet märkt att oro gör mig inte till någon trevlig eller glad person. Jag lyckas till och med gnälla över hur folk beter sig i dumburken och där går gränsen för var jag kan tänkas lägga min energi.

Idag är det 8 dagar sedan Alfonz opererades och fortfarande får han ha tratten på sig eftersom det slickas så intensivt så han blir helt enkelt skinnflådd. Däremot har han faktiskt lyckas gå en liten promenad på vägen och fått nosa på alla de andra hundarnas dofter. Verkade faktiskt lite lyckligare efteråt. Och det var iofs matte också, han har de facto bara vägrat röra sig. Och när han äter och får promenader så åker tratten av. Men det verkar fortfarande strama i såret så rätt vad det är sätter han av i vild galopp, som om han ville springa ifrån det som nyper honom.

Och vi ska åka till västkusten på fredag morgon och Alfonz tas om hand av våra vänner. Det var planen.
Frågan är bara om det är ok att lämna bort sin hund när han inte är helt fit for fight, humöret dock inget fel på, och förmodligen måste ha tratt på nätterna? Och kommer matte att ha trevligt på sin enda systers femtioårsfest när hon vet att favvisjycken inte är helt ok? Är det ok för husse att få stanna hemma eftersom det är viktigare för svägerskan att hennes syster dyker upp? Känns som om det är väldigt mycket att ta hänsyn till och fatta beslut om.

I morron ska vi kolla om våra vänner accepterar omvårdnaden av en till 90% hund i tre dagar.

Komplikationer

Å just nu vet jag inte vem som mår dåligast, Alfonz eller matte. Han fick en blödning för att något brast inne i pungen (som är kvarlämnad men tom) och allt svullnade upp till en tennisboll och alla delar runtomkring med alla färger i blodrött. Ser helt förfärligt ut. Och så har han ju så korta ben att pungen liksom släpar när han ska röra sig. Och det resulterar i att han inte rör sig ur fläcken.
Försökte göra ett par kalsingar av en T-shirt för att förhindra skavsår, men då blir det väldigt skämmigt. Han är ju tillräckligt deppad av att ha tratten på sig.
Var hos veterinären igår igen och nu har Alfonz fått mer smärtstillande, klådstillande kortisonsalva som ska smörjas runt pungen och antibiotika som ska intagas en vecka framåt.

Det här är normalt ett enkelt ingrepp och han skulle ha sluppit tratten på tre dagar. Enda trösten för Alfonz är att bli matad med köttbullar och falukorv - som vi gömmer medicinen i.
Och så får han ligga på gästsängen när matte står och stickar - då är man extra viktig!

Och matte får nervös magkatarr av all förtvivlan. Då hjälper varken köttbullar eller falukorv...

F

Garnoholicen i farten

Jag fick ju vänta ut Alfonz hos veterinären under ett par timmar och passade på...
Bland andra hittade jag ett par garnsorter hos Lidl av alla ställen. Jo jag blev lika förvånad som när jag hittade garn hos Rusta.
Det ena är ett tjockt ullgarn för stickor 6-8 och det andra ett bomullsgarn med inblandning av akryl. Och rent tokbilligt. Har nu handlat på mig både det ena och det andra för vinterns begivenheter i form av regn och snö.
Pratade just med kära väninnan på Österlen och där har man nu haft regn i en månad. Sånt är deprimerande, tur att vi flyttade...
Å andra sidan kan man ju tänka; oj, vad jag hade hunnit sticka mycket:)

Alfonz the aussie har kapat förtöjningen

...det här är just nu en lite ledsen Alfonz the Aussie. Vi har varit iväg och kapat fortplantningsgrenen. Nu har han ont och är ordentligt svullen, ingenting är roligt och det är svårt med både ettan och tvåan.
Har försökt förklara att det blir bättre om ett par dagar och sen får han leka med brudarna så mycket han orkar. Och det är det sistnämnda som tröstar mig som matte. De flesta av hans kompisar är tjejer vilket ställer till det tre veckor för varje tjej och han ska ju ändå inte skaffa barn.
Men att se dessa ledsna ögon och veta att han har ont - det är att likna vid nattsvart. Men, det går över:)

Svar på en fundering

Jo, makens bilder är från begynnelsen fotograferade av honom. Sedan manipulerar han i datorn så att de ser nästan målade ut och efter det skrivs de ut på kanvas av en skrivare som tar A3plus-format. Stor rackare! Och till sist, när de är sprayade (för extra färghållbarhet) och torkade så nitar vi upp dem på vanliga kilramar av trä med en häftpistol.
Alltså ungefär lika mycket pyssel som för det stickade. I detta fall är ju skrivaren speciell och färgpatronerna rätt kostsamma eftersom det dels går mycket färg, dels har de lång hållbarhet.
Plus att maken är rätt bra på att hitta objekten...

Vanteriet

Ja, ja - jag vet att det är tjatigt, men det är så lätt att sticka ihop en vante och så får man nåt att sy ihop framför TV:n. IRL är den röda alldeles vackert tomteröd och mörkgrå. Den andra vanten har en knallila blomma mot den ljusgrå botten - färger på datorn är svårt.

Välkommen till Larstorpet

...och insidan syns i tidigare inlägg .

Med avbrott för rivning av gamla och uppsättning av nya hängrännor och stuprör på hela husets långsida samt rivning av bärnät över hönsgården och uppsättning av "laserstrålar", lyckades vi ha premiäröppet idag. Och kundtillströmningen var inte av varianten att det behövdes turlappar. Vi har heller inte anlitat någon reklamkonsult. Men flera bilar stannade till så det gäller ju att man vänjer sig vid att vi finns.
Det hela är i väldigt blygsam skala, men kan man få lite avsättning för sin hobby så betalar det en del av de dyrbara färgpatronerna och ett par garnnystan:)

("laserstrålar" kallar jag den blanka ståltråd man trär kors och tvärs över hönsgården. Då ska rovfåglar inte våga flyga ner av rädsla för att inte komma ut och silkisarna kan känna sig trygga).

...en titt i galleri Larstorpet

...och lite trångt blir de när allt samlas, men det känns ändå rätt luftigt när man väl är inne.
Och vi har faktiskt en röd plupp på en av makens bilder...

En bock och lite papper, sesam öppna dig

Idag har det regnat skyfall från himlen och då får man äntligen göra en del innejobb utan sämre samvete.

Snart kan vi öppna vår lilla shop i friggeboden, makens fotokonst och mina vantar:). Har tillverkat en skylt av en sågbock, 4 A3-papper som laminerats och lite röd färg till själva bocken, (såg-). På skylten, som är dubbelsidig, står det helt enkelt "ÖPPET" och det kan ju vara en fördel om folk som går/åker förbi ser det och drabbas av nyfikenhet. Jodå, har klämt dit både fotokonst och stickat så ingen ska känna sig lurad.

Sen måste man bestämma vilka bilder som passar ihop med de stickade alster som ska slåss om det lilla utrymmet på 10 m2. Suck ja, hela tiden alla dessa svåra beslut!

Bilder kommer så fort invigningen är avklarad...

I morron blir det mycket sen lunch med kära cousin och hennes make. Ska göra en Larstorps-slaw till den grillade kyllingen. Recept kommer också...

På snart återhörande där ute!

Som turkosblå smaragdgrön

...så var det datorskärmar och färger! Den här tröjan är i en helt fantastisk turkos/smaragdblågrön färg som trotsar all beskrivning!
Garnet är från merianangora i Italien, extrafin merinoull och så fiiint att det går av vid för yviga rörelser. Många skarvar och fästningar blev det! Från Lienes Design som importerar flera jättefina italienska garner.
Och det som ser ut som en färgad falukorv i halsen är en halsduk som är stickad på grovisens ms 7 och den blev så himla fin i det tunna garnet. Själva tröjan är gjord på ms 7 men i dubbelt garn.

Ja nu blev jag av med några "måsten" och det känns inte alls obekvämt:)

Nättröja. Sport på TV:n?

Japp lilla systeryster, så är den nu på väg, din bomullströja. Kilarna är gjorda på 12 maskor och i avvikande färg - som synes. Garnet är ren bomull 8/4 och tröjan är mjuk, men "sladdrig". Stickad på grovisen ms 4,1.
Lägger den på lådan i morron...pp (du får hitta en snygg bh att ha under)

PS Jag har virkat ihop alla sömmar samt virkat ett varv i halsen. Det blev bra.
PSS Tack än en gång Sussie för detta fantastiska grundmönster som går att göra nästan vad som helst med...

Till en frysloppa

Hoppas nu frysloppan blir nöjd med denna ljuvligt lagomtjocka och mjuka tröja. Är så nöjd med tuckmönstret som fanns färdigt på ett av hålkorten. Stickad i Järbos Raggi som är 70 ull och 30 akryl. Utmärkt till tröjor och blir kanonmjukt efter sköljning i mjukmedel - fast man inte ska göra så enligt etiketten. Men jag tycker plaggen blir finare och mycket lättare att blocka i rätt storlek.
Dessutom har jag gjort en "inbyggd" mudd i ärmens resår. Jätteskönt att dra ner på händerna när det börjar bli lite höstkallt i luften.
Men jag gjorde ett misstag; missade färgbad på ett par nystan och hade stickat nästan klart när det upptäcktes. Visst, jag ser det, men tror inte mottagaren märker något...

En vante gör ingen vinter

...say no moore! Men när jag ändå var i farten:) Fast jag hade stickat dom på försommaren för att ha "monteringsobjekt" till däckstolen.
Vanten med rosorna är merinoull och den andra är alpacka - världens varmaste ull.

Visst är man motståndlig ibland

Har just kollat "Från Lark Rice till Candleford" - dels för den underbara miljön och kläderna, dels för att det finns inga som gör serier som engelsmännen.

I serien finns en piga som är tokspontan och säger precis vad hon tänker. Ibland blir det fel och ibland blir det så precis rätt.

Ikväll skulle hon möta sin hjärtans kär och göra sig resistable. Hon menade alltså irresistable. Hade bara lärt sig tokigt.

Å andra sidan, är du inte oemotståndlig så är du väl - (e)motståndlig!?
Japp, sånt kan jag fastna för en helt vanlig söndagkväll...