Höstlövsfärger

Jag älskar hösten. För färgerna. Köpte för länge sedan 1 tr ullgarn från Estland i en liten garnshop i Trosa. Blev så inspirerad nu när det dök upp i samband med garnstädningen(!)
Och så klart på KarlHenrik940. Och det räckte med 100 gr till en barntröja ca 4 år.

Maskinen har en tendens att släppa efter i början på varven - det blir lätt öglor. Trots ny garnspänning och kontroll. Enklast är att man håller lite i garnet men det ska egentligen inte behövas om spänningen fungerar korrekt. Men jag vet sen tidigare att garn som är lite "knotigt" lätt beter sig "knotigt" i många sammanhang. Men det är sånt liv i garnet och känslan med strukturen gör nästan att man blir lite euforisk, som om garnet kunde plockas i naturen...

Blir det tid idag så ska spetssläden testas. Vilken spänning...

I går kväll kom han KarlHenrik 940

Får jag lov att presentera - mitt första verk i brorsan! Allt fungerar. Ja, jag har ännu inte hunnit testa resårbädden, men...

Och det var det här (mest vitala) som fattades vid köpet, huvudsläden och avstrykarplattan,
Maskinen går så tyst och mjukt så det är en fröjd att sticka på.

Kära kompisen grovis fick nya skydd till resårbädden. Skyddar både bädden och det man stickar på ovanför.
Tyvärr var de slut till brorsan, men jakten pågår.

Och nu mina damer måste jag få ställa några frågor och hoppas förstås på benäget svar:
1. Vad är enklast vid delstickning utan mönster?
2. Dito men med mönster?
Jobbar ju mycket med kilar och manualen är minst sagt omständlig. På 280 och 155 ställer man ju bara om spakarna och den undviker nålar jag satt i D-läge.
3. Är det verkligen ett måste att dra ut släden på skenorna vid mönsterstickning?
Känns som om jag hade behövt en halv meter längre armar...
4. Till sist - finns det något bra knep som gör att flotteringarna "vävs in" på baksidan?
En kompis provade Lingon-koftan igår och så klart hon fastnade med fingrarna i mönstret...

Som sagt, hittills är jag positivt överraskad. Har ju bara jobbat med Silver Reed i alla år. Och enda anledningen jag kan förstå att Silver Reed är så mycket dyrare än Brother-maskinerna måste vara rena känslan. Det är mer rostfritt blankt på SR. Känns inte fullt så "japanskt" (fast den väl tillverkas där idag), känns som snäppet lite högre kvalitet helt enkelt. Å andra sidan tycker jag det blänker mindre i ögonen av brorsan. Kanske mer aluminium i plåten där, jo, den är lite mattare. Och tystare. Så hittade jag till ljudknappen och jag kan lägga in mönster. Och sticka mönster.

EUREKA är allt jag kan säga. Nu ska det stickas och hållas tyst.

Stickat i väntans tider

...det blir lite lek med grovisen i väntan på brorsan. Och det är jätteroligt att det är en resårbädd till grovisen också. Alla mönster passar inte de grova garnerna men det här tyckte jag blev bra. Mönstret snott från någon stickbok. Det är också väldigt snyggt på standardstickaren.
Ja inte vet jag vad som hände med kameran, blev det för blått kanske? De bakre tofflorna är alla i olika blåtoner, från gråblå till turkos.
Ett par snygga grå gick åt när barnbarnet T på 14 år var här och gick igenom lagret. De ska användas till en skolpjäs där han ska vara troll och han tyckte det var perfekta trollskor!!!

Visst blir det lite gjort av både det ena och det andra när man nu går i väntans tider. Och det är bra tid att använda för att försöka sätta sig in i maskinen. Via manualen alltså.

Sen får man se om verkligheten överträffar eller om det blir tvärtom...

Rapport från en programmerare

HA, säger jag bara - innan jag ens hunnit prova om mönstren fungerar!!! Jo, jag har tillbringat ett par timmar varje dag och programmerat in mina favvismönster i brorsan.
Det är inte alls svårt, och när fingertopparna väl kommit igång går det riktigt fort. Det är bara lite svårt att vänja sig vid pipet som varje "maska" avger.

Det blir alldeles olidligt spännande nästa vecka när paketet från Brothershopen dyker upp och resterande delar till brorsan kan sättas på plats. Har förstås också beställt extranålar, tryckstång, alla små verktyg osv. Plus skydd till resårbädden, nödvändigt. Och huvudsläde med alla tillbehör. Och Hasse är så otroligt bussig. Har tagit begagnade delar där han tyckte det kunde duga och om de varit fina, för att hålla nere kostnaderna.

Ja det blir ett dyrt kalas, men lägger jag på så tycker jag inte det är så oävet i alla fall. Jag gav fem för huvudbädd+resårbädd+stickmaskinsbord+fyrfärgsväxlare och knappt lika mycket till nu, men då är det en del smått och gott extra som jag ändå tänkt inhandla. Och faktum kvarstår, själva maskinen är så gott som oanvänd, ren och fräsch.

I den långa väntan tar jag och stickar upp flera tofflor till folket...

...så rätt jag tänkte och fel det blev

...du kanske inser hattens storlek på Mozarts huvud när du ser lyktljusen och den lilla snusdosan.

Suck, man kan inte lyckas jämt...
Stoppade den i 50 gr tillsammans med tofflorna, men dom är ju stickade på mycket grövre garn och på varannan maska. Ibland blir det helt enkelt kortslutning.

Fast Trean blir glad, passar nog till hans nalle:))

Smakrikt?

Har idag fått ett glöggrecept av en kompis. Det låter verkligen jättespännande och nu åker jag iväg för att inhandla det nödvändiga.
Receptet ligger under fliken Smakrikt.

Man hinner precis få den klar tror jag, för himmel och pannkaka, det är snart jul.

Du måste först införskaffa en 10 l hink...

...och därmed basta

Man ska undvika att ge sittplats för otrevliga händelser i livet. Det tar på tok för mycket energi av det goda man istället kan dela med sig av. Och njuta av.

Jag har gjort en hatt på grovisen. 2 tr ullgarn från Yllet, en liten snutt jag hade kvar. Det går ju nästan inge garn alls när du ska tova en lite brättad hatt. Kanske jag lyckas denna gång. Kommer på bild i tovat skick...

Och så undrar jag om det är fler i församlingen som får två av varje mejl, exakt samma tidpunkt är de från också.
OK, jag ser mig som extra rikt belönad av alla uppmuntrande axlar:))

Måste bara berätta...

att när jag föreslog säljaren av 940 att stå för en del av kostnaden för alla vitala delar som saknas så anklagar hon mig för att "på detta sätt få ihop till nya delar för mina andra maskiner".
Kul med folk som har humor.

Nu har jag bett henne att inte besvära mig mer så härmed stor PUNKT.
Den som vill undvika hennes affärer på Blocket kan få namnet av mig.

Garnoholikfasoner

Är det inte ljuvliga färger? Kampes ullgarn. Hittade jag i Barbros Garnbod som ligger mitt i skogen i Sorunda. En lada full med garn. Garnoholikern i mig gick nästan bärsärkargång.
Men jag hade bara dessa med mig hem, 2 hg av varje.

Till flera tofflor.

I glädje och sorg

Vet ni att ibland tror jag vi har en liten ängel som sitter där på axeln och ser till att vi inte ska drabbas av mer än vi klarar av att bära. Jag har två, en änglalik och en mer bitchig variant.

Det visade sig att Brothershopen (pusspusspusspusspuss) hade allt som saknades. Och den där huvudsläden till 940 är ju inte precis nåt som ligger på lager och väntar på en köpare.
Så snälla Hasse ordnar allt.

Mitt alternativ, innan denna vetskap, var att säljaren får ta tillbaka maskinen och jag skulle få pengar tillbaka.
När jag berättade hur mycket det skulle kosta att ersätta allt som saknas och att priset för hennes maskin bara skulle bli en ytterst liten del mot det begärda (och betalda) så tog det stopp.

Efter en del dividerande med mig själv, maken och det faktum att elektroniken gick igång så att jag kunde programmera ett eget mönster, bestämde jag mig för att ringa damen och erbjuda att vi går halva vägen var.
Då hade hon "hunnit fundera och hade en klar bild" av vad paketet innehöll. Det satt ju en släde på resårbädden och det satt ju en släde i locket på maskinen - "hur många slädar ska det behövas egentligen". Hon fattar helt enkelt inte att det behövs en huvudsläde med avstrykarplatta och dito till resårbädden, för att öht både huvudbädd, resår och spets ska fungera. Och jag orkar inte längre förklara. Då hade jag ändå skickat en bild på hur KH940 ser ut i sin väska.Jag kommer fortsättningsvis icke att inhandla stickmaskiner utan att ha mikrogranskat det hela först.

Så förhoppningsvis slutet gott, allting gott och visst får man väl säga välkommen ändå till brorsan. Det kostade mig ca 3000 extra, men maskinen är så gott som ny och elektroniken fungerar (vad jag kan se av programmerandet i alla fall). Jag blir bara så upprörd, både för den otroligt imbecilla (eller smarta?) säljaren, och, mest, för mitt eget idiotkorkade, obegåvade, dunderstupida handlande.

Ärliga människor, finns dom? Och jag får väl försöka sälja många, gladfärgade tofflor...

Inte bara elände...

Dessa tofflor gjorde jag i går kväll - på grovisen - efter Lindas jättebraiga beskrivning. Mitt livs första tovade tofflor.
Garnet är Kampes 2 tr ullgarn (enda jag hade hemma) och tog det dubbelt. Den 4 tr borde då vara kanon. Och 2 hg gick det åt (och blev över) till minsta storleken. Jag tvättade först i 40 grader och inget hände, men vågade mig på 50 gr och DÅ hände saker! Formade sen på egna fötter.
De är fantastiskt tjocka, goa och täta och jag är jättestolt! Kanske en virkad blomma på ena flärpen?
Tack Linda.
(och tack Sussie för medprövning)

Saknad

Saknade delar till Brother KH940, huvudbädden:

· Huvudsläden med mönsterknappar och avstrykarplatta

· Garnledare med fjädrar odyl

· Haknål

· Överföringsnål 2/1

· Överföringsnål 3/1

· Överföringsnål 3/2

· Skruvtvingar

· Nålväljare

· Pläteringsgarnförare

· Korta delen plus skarven till uppläggningskammen

· Platta vikter

Saknas till resårbädden:

· Avstrykarplatta (kopplingsplatta)

· Bordsfästen

· Ståltråd till den långa uppläggningskammen

· Pläteringsgarnförare

· Arbetshake

· Nålkam

· KR Monteringsplattor

· Överföringsnål (kullerbytta)

· Stora och små tyngder

· Vinkelhängare

· Kloviktshängare

Samt att 10 nålar saknas helt till vänster på både huvudbädd och resårbädd.

Saknas till fyrfärgsväxlaren:

· 2 st trådförare (för fyra färger)

Nej, det är helt enkelt inte sant!

Jaa, kära stickvänner,
kvällen blev inte vad jag hade förväntat mig.
Här står man laddad med garn och nyinköpt kabel för att äntligen efter dryga månaden få testa Brother KH940.

En stor del av det som skulle ingå i köpet är med som tex huvudbädd, resårbädd, spetssläde, fyrfärgsväxlare och stickbord. Och manualer.
Det som saknas är huvudsläden (!!!), alla verktyg, garnledare och garnförare, skruvtvingar både till huvudbädd och resårbädd, förlängningsdel till uppläggningskam och alla vikter.
Vi som är stickisar inser snabbt att det går inte alls att använda vare sig huvudbädd eller resårbädd.

Svaret från säljaren när jag ringer och är lätt upprörd blir: "Jamen jag sa ju att jag inte kan något om stickmaskiner". Och hon har varit lite vimsig men jag pratade med den återförsäljare som hon hade köpt maskinen av. Den har alltså bara varit i en ägo, men med en vad jag förstått, tragisk familjehistoria bakom. Jag tror ärligt inte att det är försök till bedrägeri.

Visst, den är i skick som ny, men det har man inte direkt nån glädje av för ögonblicket...
Och jag ska få pengarna tillbaka.

Men jag känner mig så dum. Skulle förstås åkt ner och kollat den, fast hon skickade ju bilder och jag tänkte inte på att kolla att huvudsläden fanns där, det verkade så självklart. I min värld.

Så vad gör man nu? Hon har inte begärt delarna tillbaka, och det får hon förstås mot fraktkostnaden (dyrt) men hon kan ju ändå inte sälja den till någon.

Hm, denna dag kommer icke att glömmas...
(Läs mina tänkvärda ord här till vänster)

Bokvinnare tassklara

Medelst Alfonz tassavtryck har vi idag utsett följande vinnare av böckerna:

- Handarbetsboken går till EvaiKrusan

- Maskinstickning går till (!) Maskinstickning

- Västboken går till Surtanten (som inte alls är sur)

Meddela din adress till larztorpet@gmail.com så skickar jag med första postdiligens.

Grattis alla tre och tack alla för att ni ser till mig då och då.


Vid 22-23-tiden ikväll får jag hem brorsan. Gissa vad den här natten kommer att innebära i sömn för min del...

Så underligt när under sker

...efter att min kompis i Skåne haft godheten att hämta brorsan (Brother KH940) i Malmö, blev den hemförd till henne i Hörby. Där skulle den åkt med en kompis till henne fvb Hölö. Detta bestämdes den 17 september och färden hit skulle gå den 1 oktober.
Denna kompis blev sjuk.
Nya Hölö-resenärer vidtalades en vecka senare. Den resan blev inställd.
Så i torsdags skulle nästa gäng vidtalas - det sprack också.

Det var då jag pratade med så konstiga bokstäver.

Som av en händelse pratade jag med min lillebror i går kväll, utan att veta var han befann sig. Och som av en skänk från ovan var han just då hos sin svåger i Helsingborg. Hänger du med?

Denna hjälte, för det är han ju nu, åker från Helsingborg och hämtar upp maskinen i Hörby. Han ska visserligen till Kristianstad först, men bara känslan av att han har maskinen i bakluckan
är helt obeskrivlig. Det har alltså tagit en månad att få hit brorsan från Malmö.

Nåja, den är fortfarande inte hemma, men nu kan jag ju inte sluta hoppas på att den slutligen ska hitta - hem.

q263757688(&%/&%GH&%#!"?)(NGTGX

...oklart om brorsan verkligen dyker upp - återkommer...

Ögongodis

...måste bara dela med mig av denna ljuvliga bild på Trean 2,5 år.
Tänk att huden har varit så obegagnad en gång i tiden.
Och dessa busiga spjuverögon... Mummas mums;)

Brother Tuck (mäh, den var dålig)

Mellan hem och sjukhus har det ändå blivit lite stickat. Här ovan är en vuxen och en barnmodell av Beata-mössan, modellen jag gjort till min syster. Andra ville också ha:))
Liksom den härliga tjocktröjan i tuckstickning som omedelbart beställdes av systers kompis.
Allt gjort i Raggi, ett helt ljuvligt garn som inte sticks, säger dom känsliga. 70/30 men det upplevs som rena lammullen.
Nu har upptagne sonen en likadan på sin önskelista så det är bara att ladda maskinen med antracitgrå Raggi och sticka så det ryker.

Snaaart, kaaaanske, eveeentuellt, med lite tuuuur får jag min Brother i morgon...

Alfonz the aussie 3 år

Det blev så mycket annat så jag glömde berätta att Alfonz the aussie fyllde 3 år den 8 oktober. Det motsvarar ungefär vovvarnas myndighetsdag så idag fick han lämna kortbyxorna och ta på sig en slips.
Stor kille är man nu.

Intet är som väntans tider

...så gick det ett dygn och nu är maken hemma igen. I väntan på operationstid. Han fick välja var han skulle vänta, hemma eller på sjukhuset. Där rekommenderade man hemmet för det anses vara minst bakterifyllt jämfört med sjukhus.

Och då tänkte jag - höns, hund, dyngbaggar, gråsuggor, älg, rådjur, rävar, igelkottar, ekorrar, grävlingar, ormar, grodor, myggor, harar, kaniner, råttor, möss och en och annan larv plus ett otal fågelarter, de flesta iförda fågelloppor.

Jodå, dom är faktiskt NADA jämfört med sjukhussjukan.
Och maken tycker både maten och kaffet smakar bättre här hemma. Enda kruxet är att han inte kan få fullt så starka smärtstillare, det ger man bara på plats, under kontroll.

Jag får väl göra som i gamla skämtteckningar - slå honom i huvet med en stekpanna om han blir för krävande...

Nyfiken på DaK

Har luskat ut via nätet att Design-a-Knit kommit ut med en version nr 8. Och att den ska vara svaret på allas böner om enklare användning.

Jag har ju köpt en elektronisk KH940 (som fortfarande inte landat hemma) och den har ett eget mönsterprogram vad jag förstår. Många snygga spetsmönster som jag ser fram emot.
Nu har jag hört från säkra källor att det är ganska plottrigt och tidskrävande att göra egna mönster och lägga in i maskineriet. Har dessutom redan fått manualerna så jag läser mig till att det ÄR ganska plottrigt och tidskrävande att göra egna mönster!
Lösningen är en Design-a-knit kopplat till min dator.

Tittar jag på företag som säljer det här programmet så blir jag dock en aning fundersam.
Först kostar programmet en icke oansenlig summa.
Och så kostar en överföringskabel en icke oansenlig summa.
Sedan ska det tydligen till ytterligare en kabel in i min maskins dateri och den kostar också en icke oansenlig summa.
Det kan sluta med en affär på närmare 10 lakan.
Eller kan man dela licens med någon?

Det kan väl tyckas ok för en som jobbar professionellt med sin stickning, men att hobbysticka med dessa pengar känns inte försvarbart för min egen del alla fall. Men jag ska inte stänga dörren helt, först ska jag prova min nybegade maskin och återkomma när jag blivit vild och galen av det som verkar ta för lång tid att lära sig eller att programmera in.
Och vill jag verkligen ha min dator i det dammiga garnnästet?

Tänk om jag var dum som övergav hålkorten? Så enkelt, underbart enkelt...
(och vad sjutton är en PPD?????)

Äsch då, jag är nog bara nervös inför allt det nya:)

Äntligen, en diagnos

Igår la maken in sig på sjukhuset igen. Och fick reda på vad magnetröntgen visade så han äntligen, efter snart 2 månader, lyckats få en diagnos. Han har en förträngning i ryggradskanalen (en nerv i kläm) och det hela går att operera.
Så nu återstår bara byte av sjukhus och samtal med ryggkirurgerna då man bestämmer vilken metod som är bäst. Finns ett par att välja på.
Och efter att detta inträffat ska han bara invänta en tid för vilken operation dom nu bestämmer sig för.

Det känns jättebra att han fått en diagnos och att det går att hjälpa honom. Och jag är medveten om att mitt tålamod inte är det största, bästa eller längsta i världen, men ibland känns det som om halva livet går åt till en ständig väntan. Vi väntar ju på allt om man tänker efter.

Och just nu väntar jag bara på att allt ska bli som vanligt igen - fast jag anstränger mig ändå att njuta av den vackra hösten, mitt i skogen, i all min ensamhet. Tur att jag har min grovis. Trodde aldrig det skulle upplevas som spännande att åka till byns Konsumaffär och inhandla morötter till Alfonz och gullefjuna...

Skål och gutår kära bloggvänner

Skål i hallonsaft (nähä, det är rosévin) och hjärtatack för de inträffade 20000 på bloggen. Dragning av böckerna sker som utlovat den 15 så häng på du som är intresserad.

Min brorsa (Brother 940) har fortfarande inte landat hemma hos mig så just nu får stickandet stå tillbaka för en massa höstgöromål i trädgården.

Och med en tidigare aldrig skådad barrinvasion (pga av torr sommar) finns det en del att göra - till exempel hitta gräsmattan och grusgången under tallbarren...

Fira med mig - vinn en bok

Ja kära nån! Upptäckte att mitt bloggande nu närmar sig 20.000. Och jag gör precis som kompositörer av både musik och stickning - lånar två takter och apar efter Surtantens goda idé om utlottning.

Bloggandet har varit mitt sätt att berätta om trevliga dagar, likaså axla av mig tråkiga dagar. Och vad hade jag tagit mig till utan er alla vänner som läser bloggen, kommer med uppmuntrande tillrop och höjer mitt självförtroende och min kreativitet?
Näe, nu ska jag inte bli rörd och prata på i tretton meningar - "och hon älskade dom alla" (ja ni har väl sett filmen men då var det en han).

Så för att fira lottar jag ut tre böcker, en om maskinstickningens möjligheter med mönster, en om handarbete i allmänhet med flera härliga beskrivningar av både stickat, virkat och sytt samt en bok om bara västar i smått och stort av stickoraklet Uuve Snidare.

Berätta vilken du önskar före den 15 oktober då dragning sker. Jag har inte utsett notarius publicus ännu, men det får väl bli Alfonz the aussie som får peka tass på ett namn ur varje önskad bok...

Ett innerligt, från hjärtat, TACK för att du hälsar på då och då.

Korvstoppningsinfo

...sulle bara säga helt snabbt
- jag har inhandlat en st seniormobil med kamera och allt annat onödigt bortlämnat. Jag kan ringa, messa ta bilder, använda kalender, alarm, lyssna på radio under the dogwalks (vilket kanonljud) och jag bara äääällllskar Lotta Bromée. Sånt tycker jag är lite av teknikens under, att kunna gå många kilometer och lyssna på radions favoritprogram.

- jag har fått kontakt med DHL som levererar i morgon mellan 10-14. Merinoull på 500 grams koner, ny tryckstång till Brorsan, och - KABEL till Brorsan. Men han själv har inte hunnit hit ännu...

- men vad är väl Brorsan live mot en kabel som nästan inte finns...

Jo, den leveransen ser vi fram emot, men än viktigare är att maken nu äntligen fått tid för mammografi (skrev jag men menade absolut inte). magnetkamera. Han ska infinna sig på onsdag kväll på Södersjukhuset som tillsammans med stora Huddinge sjukhus är de två av Stockholmsregionens enda sjukhus som har specialkamera och som ska ske under narkos.
Jag är hyperventilerande lycklig över detta eftersom maken fått mera ont idag efter att ha varit hyfsat (skala????) smärtfri ett par dagar. Och fortfarande går han på morfin.

Men han hävdar med bestämdhet att det är värre att va ful - det kan man inte göra nåt åt:))

Huvudlöst

Ja det här med luvor är lika roligt som vantar. Och med luvorna är det lätt att göra sig av med lite restgarner. Till en modell av den här typen behövs det bara 75 gram i enfärgat.
Och så gjorde jag ett litet "kit" med mössa och vantar i Alpaca till min kära väninna i Skåne som har hämtat min elektroniska Brotherstickare i Malmö, tagit hem den till Hörby och sedan ser till att den åker med hennes vänner till mig i Sörmland.
Och kabel till densamma hade skickats med DHL från Göteborg den 26/9 och jag råkade ha rymt från spisen. Blev inte aviserad av företaget och efterlyste varorna idag (hade också köpt en massa garn) och fick då reda på detta. Har nu vandrat runt i DHL-koncernen och hamnat i ett moment 22 mellan kundservice, chaufförer, kundservice, chauffören vill ha en fax, men kunservice har ingen fax...

Vi har alla vårt kors att bära. Å jag ville bara få sticka...